Anders Hägerstrand: Prioritera forskning om indexfonder

Alltmer kapital strömmar in i indexfonder. År 2023 stod indexfonder för 23 procent av det globala börsvärdet, enligt en studie från Handelshögskolan i Stockholm som vår vetenskapsredaktion refererar till i den här utgåvan av Finansmagasinet (se sidorna 50–53). Sedan dess har indexfonder fortsatt att vinna marknadsandelar. Det har varit lukrativt att investera i indexfonder de senaste åren tack vare den starka utvecklingen för de största börsbolagen i Sverige och USA.

Om indexfonder bidrar till att fler exponerar sitt långsiktiga sparande mot börsen är det självklart i grunden positivt.

Den stora frågan – som vår vetenskapsredaktion lyfter – är dock vad som händer med effektiviteten i prissättningen av aktier när indexfonder blir alltmer dominerande. Indexfonder är okänsliga för pris – deras inköp styrs endast av indexvikter och det innebär att de köper oberoende hur dyr en aktie är.

Det ska jämföras med traditionella – aktiva – fondförvaltare som köper aktier baserat på fundamental analys.

Hur indexfonder påverkar prissättningen på börsen har den akademiska forskningen ännu inte tydliga svar på.

”I takt med att andelen passiva ägare ökar försämras med största sannolikhet kursernas träffsäkerhet. Frågan är bara hur snabbt det går och hur brant fallet blir. Det är något som forskare fortfarande arbetar med att försöka förstå”, säger Riccardo Sabbatucci till Finansmagasinet. Han är biträdande professor vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar om tillgångsvärdering.

En uppenbar risk är att det uppstår värderingsbubblor i storbolag när det strömmar in kapital i indexfonder och en självförstärkande mekanism uppstår: investerare väljer indexfonder för att de stiger i värde, indexfonderna köper mer aktier i bolagen som har störst vikt i index, det leder till stigande kurser och ännu större indexvikt för storbolagen.

En annan risk är att kapitalförsörjningen till mindre börsbolag försämras. Värderingen av mindre bolag påverkas negativt när en allt större del av kapitalet flödar till indexfonder som i huvudsak investerar i de allra största bolagen – det gör det svårare att göra offensiva nyemissioner. Sämre möjligheter att ta in riskkapital innebär i förlängningen mindre tillväxt och att mindre bolag genererar färre arbetsplatser.

Det är viktigt att svenska universitet och högskolor får resurser för att utöka sin forskning kring hur indexfonder påverkar dynamiken på aktiemarknaden.