Anders Hägerstrand: Anmärkningsvärt att ingen driver frågan

I det här numret av EFN Finansmagasinet rapporterar vi om Nokias stora revansch på Helsingforsbörsen efter att bolaget har dragits med i AI-racet och fått in den amerikanska jätten Nvidia som ägare. Börsvärdet för den före detta tillverkaren av gummistövlar är nu nästan 800 miljarder kronor.

En vinnare på rallyt i aktien är den finländska staten som sedan 2018 av strategiska skäl kontrollerar nästan 6 procent av Nokia, en post värd 45 miljarder kronor.

Nokia är därmed det tredje största innehavet i den finländska statens omfattande börsportfölj. I den ingår aktier för sammanlagt cirka 340 miljarder kronor i 16 olika bolag och därmed är staten den i särklass största ägaren på Helsingforsbörsen.

En förklaring till statens stora ägande på börsen är att Finland till skillnad från Sverige inte har stora privata investmentbolag som Investor, Industrivärden, Latour och Lundbergs.

Det motiverar, enligt politiker, att staten stiger in som ägare och förhindrar att viktiga bolag blir övertagna och utköpta från börsen av utländska intressen.

Den svenska staten äger i dag endast aktier direkt i ett börsnoterat bolag: Telia. Där är staten klart största ägare med 40 procent av aktierna, värda nära 80 miljarder kronor. Dessutom äger staten indirekt via helstatliga gruvjätten LKAB 11 procent av aktierna i det börsnoterade stålbolaget SSAB.

I den statliga bolagsportföljen ingår dessutom ett 40-tal helägda onoterade bolag, här finns kraftjätten Vattenfall, LKAB och banken SBAB.

Under regeringarna Reinfeldt (2006–2014) avyttrade den svenska staten sina innehav i en rad bolag, som till exempel Vin & Sprit, Vasakronan och Nordea.

Under den pågående mandatperioden med borgerligt styre har det inte hänt mycket. Regeringen Kristersson har avyttrat Bilprovningen och Lernia, två marginella affärer sett till hela portföljen.

Borgerliga partier säger sig vara positiva till flera avyttringar i den statliga portföljen, men ingen driver tydligt frågan. Det är anmärkningsvärt – är inte svenska högerpolitiker längre övertygade om att privata ägare är mer lämpade att driva företag än staten?

Politikerna behöver heller inte gå in för att sälja alla aktier i ett bolag i ett svep. En möjlighet är att börsnotera till exempel Vattenfall men behålla kontrollen på samma sätt som i Telia. Staten kan då få hjälp med ägarstyrningen av andra kunniga ägare. Dessutom kommer börskursen över tid att avspegla hur väl bolaget drivs.

En debatt kring statligt ägande i Sverige vore definitivt uppfriskande. Också med tanke på vad som pågår i USA. Den amerikanska staten köpte i vintras nästan 10 procent av halvledarjätten Intel och i helgen skrev Financial Times att president Donald Trump även överväger att göra den amerikanska staten till delägare i AI-bolag som är på väg mot börsen, till exempel Open AI. Detta för att det amerikanska folket ska kunna ”dra nytta” av bolagen.

Det är nya tider när presidenten i ett av världens mest marknadsorienterade länder låter staten bli storägare i börsbolag.