Åsikterna går isär – om trenden i rapporterna
Återköp har blivit ett av rapportsäsongens modeord. SEB:s Esbjörn Lundevall tror att det kan komma mer under nästa år – medan Pinpoints Robert Berglund anser att det har gått ”inflation” i återköpen.
Under den senaste veckan har flera börsbolag passat på att utnyttja sina mandat att köpa tillbaka aktier – däribland C-Rad, Stillfront, Norion Bank, Green Landscaping och Loomis.
Därtill har EFN avslöjat att Ericsson för första gången någonsin närmar sig ett återköp av aktier. Även Balder har flaggat för återköp i samband med den senaste rapporten.
Robin Berglund, medieansvarig på Pinpoint, tycker att det har gått ”inflation” i återköp.
– Det är tveklöst så att det har varit många återköpsprogram som annonserats under rapportperioden, där Sverige följder en amerikansk trend där bolagen gjort det under hela 2025, säger han.
– Min tes är att många vill signalera förtroende för kapitalmarknaden att aktien är undervärderad.
Annonserade återköpsprogram under rapportsäsongen
Loomis, 30 oktober. ”Loomis kapitalstruktur till bolagets kapitalbehov och att möjliggöra förvärvsfinansiering genom utnyttjande av egna aktier.”
Norion Bank, 29 oktober. Med syftet att “skifta tillbaka överskottskapital till aktieägarna”.
Green Landscaping, 28 oktober. Med syftet att ”kunna överlåta aktier som betalning i samband med framtida förvärv och undvika utspädning för befintliga aktieägare”.
Synsam, 27 oktober. I syfte att ”justera Bolagets kapitalstruktur”.
Betsson, 24 oktober. För att ”justera bolagets kapitalstruktur”.
Stillfront, 23 oktober. För att ”möjliggöra betalning med egna aktier av vissa tilläggsköpeskillingar hänförliga till företagsförvärv.”
C-rad, 22 oktober. För att ”optimera C-RAD:s kapitalstruktur genom att minska aktiekapitalet”.
John Mattsson, 22 oktober. För att ”skapa ytterligare värde för Bolagets aktieägare”.
Neobo, 22 oktober: ”Syftet med återköpen är att förbättra Neobos kapitalstruktur.”
”De signalerar att de inte tror på sina egna siffror”
Han framhåller att Electrolux varit ett varnande exempel, med många historiska återköp men som senare tvingades slopa utdelningen helt. Evolution lyfter han däremot fram som ett exempel på ett företag som genomfört återköp mycket framgångsrikt.
Robin Berglund betonar att återköp brukar ge ett lyft i vinst per aktie, vilket kan få personer som inte bevakat bolaget att tro att det är ett lyft som kommit av att bolaget har gått operationellt bra och ökat vinsten.
Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, tycker sig också se ett ökat antal återköp.
“Tror vi ska räkna med ännu mer under 2026. En helt naturlig utveckling då vi ser vilket positiv effekt återköp fått på aktiers utveckling på senare år”, skriver han i ett mejl.
Han pekar också på att fastighetsbranschen ”hoppat på trenden”, med återköp i Neobo och John Mattsson.
”Man kan nog nästan snart vända på det och säga att de fastighetsbolag som handlas till 30 procent rabatt eller mer, som INTE återköper aktier, de signalerar då närmast att de inte tror på sina egna siffror”.
Intellego förbryllar
Småspararfavoriten Intellego har däremot valt en annan strategi. I början av oktober signalerade de sin avsikt att göra ett så kallat “syntetiskt återköp” av aktier. Därefter vände bolaget och gjorde i stället en nyemission.
– Det är extremt märkligt. Att först signalera återköp, för att sedan göra en nyemission, det är helt hål i huvudet. Har man någorlunda koll på finans så gör man inte det, säger Robin Berglund.
Dessutom har Knowit, Trelleborg, Attendo och Breman & Beving meddelat återköpsprogram som en del av sina incitamentsprogram, för att undvika utspädning för befintliga aktieägare.
Det har även H&M gjort tidigare under året.
– Det är något som jag anser är positivt för ägarna, i stället för att exempelvis behöva göra en nyemission för att få ut nya aktier, säger han.
Finansiella instrument i artikeln