Även rika vill slippa amortera

Amortering är egentligen ett sparande, men ändå beter sig många bolånetagare som om det vore en kostnad. Det visar ny forskning om det svenska amorteringskravet.

Nationalekonomen Claes Bäckman har tillsammans med Patrick Moran och Peter van Santen studerat bolån före och efter att amorteringskravet infördes 2016. Kravet innebär att nya bolån med en belåningsgrad över 50 procent ska amorteras med minst 1 procent om året.

Gränsen har satt tydliga spår i svenskarnas lånebeteende. Omkring 9 procent av låntagarna lägger sig precis vid 50 procents belåningsgrad. Utan amorteringskravet uppskattar forskarna att andelen skulle ha varit omkring 3 procent.

Lägre krav kan öka skulder

Den genomsnittliga låntagaren som anpassar sig till gränsen minskar sin belåningsgrad med 2,6 procentenheter, motsvarande ungefär 5 procent lägre skuld.

En möjlig förklaring är att amorteringen gör månadskostnaden för hög. Men det räcker inte. Bara 14 procent av hushållen vid gränsen begränsas av bankernas kalkyler för betalningsförmåga. Övriga skulle i genomsnitt kunna låna drygt en halv miljon kronor till. Allra tydligast är beteendet bland de mest förmögna hushållen.

Forskarna drar slutsatsen att många tycks uppleva själva amorteringsbetalningen som en kostnad. Det kan exempelvis bero på att de fokuserar på månadens totala utgifter eller hellre placerar pengarna i andra tillgångar.

Resultatet kan också få betydelse när amorteringsreglerna lättas. Forskarna bedömer att lägre krav kan öka hushållens skulder mer än traditionella modeller förutser – även bland dem som har gott om pengar.