Bessent: Oljan kan rasa till 40 dollar efter kriget

Oljepriset har alltjämt varit i fokus sedan kriget mellan Iran och USA drog igång i februari. Priserna har stigit kraftigt och Brent- samt WTI-oljan handlades för 95 respektive 91 dollar per fat under fredagen. Den bibehållna höga prisnivån har spätt på inflationsoro, vilket har pressat upp räntorna på referensobligationer runt om i världen. Tioåriga amerikanska räntor nådde denna vecka sin högsta nivå sedan 2023 och den trettioåriga ligger på den högsta nivån sedan finanskrisen 2007.

USA:s finansminister Scott Bessent menar att allt detta är avhängigt Irankriget, och att ett avslut kommer att innebära en enorm nedgång i oljepriset.

– Vi kommer att ha ett mycket stort överutbud på oljemarknaden efter detta (Irankriget). Vi kan kanske få se råolja för 50, 40 dollar, bara för att det är så mycket som tillkommer på marknaden, sa han enligt Bloomberg.

Bessent angav dock ingen tidsram för krigets slut.

Delade meningar om ränteuppgången

Samtidigt som experter som EFN talat med menar att de amerikanska statsobligationernas uppgång är kopplad till att Trump-administrationen politiserat stora delar av utrikespolitiken och skapat incitament för att diversifiera från amerikanska statsobligationer, hävdar Bessent på att uppgången mestadels kan hänvisas till kriget i Iran.

– Om du går och tittar på räntorna – detta är den högsta korrelation de någonsin har haft med oljepriset. Iran-konflikten kommer att ta slut, räntorna och den kraftiga uppgången i den allmänna inflationen kommer att gå ner, sa Bessent enligt Bloomberg.

Tonar ned Norges drag

På fredagen meddelade Financial Times att Norges statliga oljefond valt att minska sina innehav i amerikanska statsobligationer med 80 miljarder dollar. En nyhet som riskerade att spä på oron kring investerarnas aptit på amerikanska statsskulder i en tid av enorm upplåning, då den federala skulden precis passerade ett rekord på 40 biljoner dollar.

Men finansministern försökte tona ned oron i sitt uttalande på fredagen.

– De är bara ute efter att höja sin avkastning med andra amerikanska tillgångar, sa Bessent. Om Norges fond vill köpa värdepapper från Fannie Mae, Freddie Mac och Ginnie Mae, så är jag den största förespråkaren för det, sa han.

Fannie och Freddie är två amerikanska statligt stödda jättar inom bolån. Ginnie Mae är en annan federal bostadsfinansieringsmyndighet. Deras obligationer erbjuder vanligtvis en premie jämfört med statsobligationer