Börschefens oro: Att storhetstiden är över

Startskottet för storhetstiden för svensk tennis brukar dateras kring 1972. Då hade nämligen ynglingen från Södertälje bollat klart mot garageporten och med svettband och sluggerslag signalerat till världen att här är en spelare som är på väg att skriva in sig i idrottshistorien. Björn Borg kom att dominera världseliten fram till sitt avsked 1981 och efter honom följde ett pärlband av spelare som lät höra om sig: Stefan Edberg, Anders Järryd, Joakim Nyström, Henrik Sundström, Mikael Pernfors, Jonas Svensson, Magnus Gustafsson och Mats Wilander. 1988 inleddes det som kom att kallas för det svenska superåret när Växjö-duon Edberg och Wilander visade var skåpet skulle stå.

Ingen blev lika stor som Borg men många var bokstavligt talat med i matchen och väl när racketen lades på hyllan tilltog tränarkarriären för vissa.

Mycket av detta skildras skickligt i boken När vi var bäst av Mats Holm och Ulf Roosvald.

Tennisen byggde framgångar och attraherade talanger.

Tennis samlade Sverige.

Tennis gav minnesbilder vi aldrig glömmer.

Svensk tennis idag?

Nä, just det.

Frihamnen i Stockholm december 2024. Snön har inte kommit än men några av färjorna som korsar Östersjön och lockar med dignande julbord har precis lagt till. I grannfastigheten delas det ut mat till hemlösa och strax utanför börshuset ligger resterna av Lindarängens flyghamn som om den funnits kvar hade utklassat diskussionen om Brommas flygplats med hästlängder. 1935 hade man cirka 2000 avgångar härifrån. Om man för över hundra år sedan tagit en ridtur i omgivningen hade det inte varit för omöjligt att den blivande nazistpampen Hermann Göring just tagit ned sitt plan här.

*Ungefär 900 jobbar på det största Nasdaqkontoret, varav 180 arbetar direkt med Nasdaq Stockholm.

Nu dör finansplatsen i Frihamnen

Om börsens val av fastigheter går att säga mycket. Faktiskt att det kan definiera och säga något om var epicentret i svenskt finansliv befinner sig. Om vi börjar vid Stortorget i Gamla stan och blickar upp mot det ursprungliga Börshuset kan vi påminna oss själva att det invigdes redan 1778. Här har de klapprande stegen från en ivrig Fredrik Roos, Erik Penser och Sven Hagströmer kunnat höras. Här har orderblocken höjts till skyarna och här har även handeln tidigt blivit datoriserad och omnämnd som ’världens tystaste börs’. Här svepte en slängig Olof Stenhammar med blicken och skapade Optionsmäklarna 1984.

Med Stenhammar inleddes en ny epok som kom att centreras till det heta Stureplan, närmare bestämt Norrlandsgatan 31 och kvarteret Kåkenhusen 38 uppfört 1932.

Följd av hysterin kring millenniumskiftet flyttade Nasdaq 2003 till den gamla Fordfabriken Ladugårdsgärdet 1:48 i Frihamnen, där har de blivit kvar.

Här sitter Adam Kostyal med en kopp kaffe i handen. Julhelgen ska han tillbringa i Argentina och nu säger han att det allt handlar om svensk tennis.

– Där vi är nu finns en risk att börsen och våra svenska storbolag går samma öde till mötes. Att vår storhetstid precis har passerat och det är det som oroar mig mest. Mina dagar går ut på att se till att näringslivets historia inte blir den samma som tennisens historia i Sverige.

Blivit kvar till nu. I vår flyttar Nasdaq in till Norrmalm igen. Precis då dör antagligen drömmen om en finansplats i Frihamnen.

Här har du en kille som kan ta folk

Kostyal?

Finns två på den svenska marknaden. Den ena av bröderna kunde du nyligen läsa om i Hello. Där berättar konsthandlaren Carl Kostyal om det goda livet i Italien. Hans konstnärer visas bland annat på Hospitalet intill Danviksklippan i Stockholm.

15 månader äldre brodern Adam har en förmåga att skapa det där nästintill magiska förtroendet två människor emellan och som han bekräftar genom att återkommande nämna dig vid förnamn.

Innan du hinner fundera på det närmare är det uppenbart att du sitter bredvid en kille som kan ta folk.

Sedan drygt ett år tillbaka är han chef för Nasdaq i Stockholm och ansvarig för europeiska noteringar.

– Låt oss börja med börsens roll…

Så säger han.

– …låt oss börja med vad som är börsens roll, nämligen att börsen i grunden har ett väldigt viktigt samhällssyfte eftersom vi säkerställer en fungerande kapitalmarknad. Är den här affären konkurrenskraftig så gynnar den så väldigt många parter i samhället men det är tyvärr inte alltid lätt att få politiker att förstå vikten av det.

Något saknas hos politikerna

Adam Kostyal menar att det finns beröringsskräck hos politiker. Alternativt är det fråga om en finansiell kunskapslucka.

– Där vi är idag är inte resultatet av en långsiktig samsyn mellan olika partier att vi ska en välfungerande kapitalmarknad. Den som leder till försörjning av bolag, tillväxt, innovation och grön omställning. Det vi har idag är i stället ett lapptäcke av initiativ genom åren som egentligen Socialdemokraterna startade genom att öppna upp allemansfonderna mot kapitalmarknaden. Genom åren har politiker genomfört vissa reformer som har gjort att vi har vad Europa anser, i Mario Draghi-rapporten, att Sverige har den bäst fungerande kapitalmarknaden i Europa.

Men det finns ett obs insmugit i hans resonemang.

– Men det är inte ett resultat av en vision det är ett resultat av ett lapptäcke som tagit oss hit. Tänk om politikerna kunde skapa en gemensam vision för hur vi går vidare från den fantastiska situation vi har i Sverige idag och skapa ett engagemang kring kapitalmarknaden och därmed få en bättre hävstång på det som ska finansiera tillexempel energifrågan och den gröna omställningen.

– Det här är inte fråga för några få utvalda i den privata miljön utan det börsen erbjuder är en publik miljö på en demokratisk plattform där alla ges möjlighet och tillgång till den, från privatsparare, family offices till institutioner. Kom igen, när hörde du en politiker ha en uttalad vision för en bra kapitalmarknad?

Fundera om du håller med. Kanske han bara vill sälja på dig något. Kom ihåg vad du nyss läste – det här är en kille som kan ta folk.

Och som tog Desenio till börsen.

Får inte bli som svensk tennis

– Jag tror man är rädd att man då pratar om att det gynnar ett fåtal personer. Istället för att förstå att det här gynnar alla. En fungerande kapitalmarknad gynnar hela samhället eftersom i princip varje hushåll i Sverige är exponerade mot marknaden. Då måste politiker kunna erbjuda medborgarna ökad kunskap, delaktighet och valfrihet. Vi har Sveriges mest aktiva kapitalmarknad i Europa. Varför är vi inte stolta och värnar det?

 Men.

– Risken nu är stor att allt det där snart är historia och att vi kan komma att titta tillbaka på den här tiden och minnas att det fanns en tid när vi var starka och att vi var fantastiska men att den tiden är över nu.

Kostyal målar upp en bild som sammanfattas:

Den fungerande kapitalmarknaden bygger framgångar och attraherade talanger.

Den fungerande kapitalmarknaden samlar Sverige.

Den fungerande kapitalmarknaden ger minnesbilder.

– En gång i tiden var fem av topp tio tennisspelare i världen svenskar. Nu är det inte så längre. Börsen och våra storbolag får inte bli som svensk tennis blev. Vi måste ha lärt oss något av det. Vi ska fortsätta att vara ledande men då måste vi få ett samlat politiskt engagemang. Nu behöver vi skaffa en samsyn och ha en gemensam och tydlig dialog med samtliga politiska partier så vi inte slarvar bort det kapitalmarknadsläge vi har idag med exempelvis ISK.

Vad hette boken om tennisens framgångar av Mats Holm och Ulf Roosvald?

När vi var bäst.

Var.

Preteritum.

”Klarna borde noterats i Stockholm”

Handlar det om genuin oro? Att Klarna vände Stockholmsbörsen ryggen? Om kapitalmarknadsinitiativet från Bryssel? Ångest inför julen?

 Några veckor tidigare har finansmannen Tommy Jacobsson offentliggjort en privatekonomisk investering i EFN:

– Jag köpte Klarnaaktier för 20 miljoner kronor och det trodde jag aldrig att jag skulle göra. Men nu när de ska noteras i USA såg jag det som en kort och bra affär till våren. Hade de noterats i Stockholm hade jag aldrig köpt dom men i USA betalar man helt annorlunda. Jag tror jag kommer dubbla mina 20 miljoner kronor till sommaren.

Kul att veta vad Adam Kostyal tycker om det resonemanget?

– Jag tycker han resonerar fel. Ur ett värderingsperspektiv kan Klarna uppnå samma sak här i Stockholm. Klarna är en betalningslösning som gör en massa andra bra saker för att säkerställa att de är en attraktiv betalningslösning men de är en betalningslösning. Det finns en global förståelse för den typen av verksamhet och de är reglerade av Finansinspektionen och har svenska obligationer noterade hos oss. Anledningen att de vill noteras i USA är för att öka sin kommersiella synbarhet men internationell och amerikanska investerare hade hittat dem även om de varit noterade här.

Var det tufft för svenskt näringsliv att Klarna inte noterades här?

– Jag har saknat en bredare diskussion från det svenska näringslivet varför Klarna inte väljer att notera sig i Sverige och vad det på sikt kan innebär för oss som land? Det har varit ett väldigt fokus på Nasdaqs perspektiv men inte på den svenska marknaden i sin helhet och kanske att fler aktörer skulle steppat upp och varit med i den diskussionen. Här har jag saknat röster från stora institutionella ägare och från regeringen.

Varför tror du det är så?

– Jag tror att den typen av dialog är osvensk. Jag tror att man säger att ’Klarna har nog goda skäl att noteras i USA’ och så nöjer man sig med det och inte med det långsiktiga perspektivet som det ju faktiskt innebär när ett bolag väljer att notera sig i ett annat land och det är att en massa kompetens och mycket kapital kommer att byggas där. Mycket av det svenska pensionskapitalet kommer ju inte kunna investera direkt i Klarna nu och ur det perspektivet tycker jag att marknaden i sig borde haft en mer aktiv dialog.

Lite mer internationell

Låt oss stanna ett tag vid begreppet osvenskt. Bröderna Kostyal är bördiga från en ungersk familj, uppvuxna i Italien och Bryssel och där mellan i Hällefors. Väl där blev fadern vd för Ovako steel. Efter två år med hockeyspelande på finska vände familjen tillbaka till Italien. Allt detta lärde honom en sak: att anpassa sig.

– Jag har blivit en kameleont. Det blir alla som växer upp i en internationell miljö och där man får uppleva att alla vänner försvinner cirka vartannat år. Men det har också gjort att jag tycker mycket om att möta nya människor, att ha mycket möten och jag vill verka i en internationell miljö. I Sverige umgås man med dem man umgåtts med i alla år och har kanske inte en lika internationell syn på sin omvärld som jag har.  

– Jag tycker att den svenska framförhållningen vid middagsbjudningar är lite hopplös. De kan ligga en månad fram och då blir det svårt att vara spontan men man lär sig.

Känner du dig som svensk?

– Mer och mer gör jag det. Jag har gjort lumpen och jag älskar Sverige men jag har som människa alltid ett behov av att ha ett ben internationellt både privat och jobbet. Älskar att svenska staten har börjat marknadsföra Sverige igen. Mycket här är unikt och vi är många som tänker globalt.

”Vi är best practice på att vara noterade”

Tillbaka till Klarna och deras val av New York-börsen. Kan den noteringen vara början på en trend?

– Nej, jag tror inte det. Vi har en väldigt stark marknad, däremot kommer fler bolag att överväga och försöka förstå om en amerikansk notering är relevant för dem. Samtidigt gillar amerikanska investerare den svenska marknaden för vi är best practice på att vara noterade och därför når man deras kapital härifrån. Vi måste säkerställa med andra att så också gäller på längre sikt. Sverige måste alltid vara angeläget för utländskt kapital och inte bli för reglerat, kostsamt eller för oförutsägbart.

Du känns om mer av en säljare än exempelvis Jens Henriksson?

– Jens Henriksson var fantastisk men han sålde kanske på ett helt annat sätt han vad jag gör. Jag har fem barn som jag försöker utbilda i att vara säljare är något bra. Men i mitt fall hade jag inte brunnit för försäljning för vad som helst. Jag tycker om det vi säljer här på Nasdaq. Vi säljer något komplext här och det skapar ett intellektuellt engagemang som vi påverkar mer än vad som syns. Jag tycker om möten och dialogen och den drivande kraften och kärnan i vad jag vill göra på dagarna.

De hade en dålig dag

Stora ord. Men visst har de släpat in och noterat en massa skit också?

– Tittar man på hur länge Nasdaq har opererat den svenska börsen har vi haft väldigt få incidenter givet att det här också är en väldigt komplex affär. Vi har också sju börser här i Norden så jag tycker vårt facit är väldigt starkt. Men vi har haft några tuffare incidenter och de måste vi lära och förbättra oss av och det gör vi i dialog med Finansinspektionen. Kan vi inte bibehålla kvalitén och förtroendet hos marknaden, då tappar vi det vi säljer. Vi måste bibehålla den högsta nivån för då har man förtroende att investera i marknaden. Nu hade vi en dålig dag och ur det perspektivet är det en utredning som pågår.

…vad betyder ha en dålig dag?

– Det påstås att vi har en individ hos oss som agerat på ett felaktigt sätt. Det är väldigt svårt att kontrollera vad en enskild individ gör men som organisation och enhet för övervakning har vi fullt fokus och där har ingenting ändrats. Samtidigt har vi lärt oss vad vi kunnat göra annorlunda och där lägger vi fokus nu.

 I klartext närmar sig EBM slutet på sin utredning och Nasdaq har fått 100 miljoner i sanktionsavgift på grund av bristande övervakning.

Vad hade ni kunnat göra annorlunda?

– Vissa processer och vi har stärkt bemanningen och ändrat på vissa saker som vi tycker ger oss bättre förutsättningar. Med det sagt kommer vi aldrig kunna skydda oss fullständigt om en individ aktivt väljer att vilja göra fel.

Den elaka frågan blir då: det kan hända igen?

– Ja, om en person avsiktligt väljer att göra fel kan det hända igen men sannolikheten är betydligt lägre.

Regleringar, regleringar, regleringar och regleringar

Adam Kostyal väljer att citera följande: Amerika skapar, Europa reglerar och Kina kopierar. Oron finns på Nasdaq att Europa bara fortsätter vara stolta över att reglera.

– Regleringar är inte lösningen på allt även om det är en viktig balansgång för att säkerställa förtroenden. Vi behöver nu färre finansiella regleringar i Europa. Jag hoppas att Implementationsrådet kommer att arbeta med samma målsättning som Ursula von der Leyen att 25 % av alla regleringar ska bort. I Sverige stoltserar vi över att vara bäst i klassen på att anpassa oss till en reglering snarare än att hitta en rimlig nivå. Vi har dragit allt lite för långt vilket skapat för höga kostnader och vi måste i stället arbeta för regler skapade för just vår marknad.

Är 25 procent rimligt?

– Vad är det man säger om Trump? Man ska ta honom på allvar men inte bokstavligt. 25 procent är kanske inte en rimlig siffra men det är en rimlig ambition. Jag vill att regeringen frågar sig om den svenska tolkningen av de europeiska reglerna är rimlig och sedan ska vi börja höja vår röst i Bryssel på ett annat sätt. 25 procent eller ej? Har vi gått för långt, skapar reglerna värde? Om inte, hur kan vi ändra det? Vi har ett kollektivt ansvar där bolagen, marknaderna, politikerna, Svenskt Näringsliv och medierna. Alla måste bidra till den rösten och vi måste göra det tillsammans med våra nordiska grannländer.

Då när alla tog risk

Att vara noterad på börsen är att vara exponerad mot sin omvärld. Den senaste hösten har presenterat exempel på det i mordet på United Healthcares vd Brian Thompson, fastighetsinvesteraren Joachim Kuylenstierna och domen mot Swedbank fd vd Birgitte Bonnesen.

 – Synlighet har för- och nackdelar och det har blivit mer komplicerat att vara noterad men jag tror inte att det blivit farligare. Domen mot Bonnesen tror jag däremot skapat en större oro. Jag vet att vi följer det noggrant för just nu är det en tolkning av vad hon har sagt och jag är inte rätt person att uttala mig om det. Men frågan är om det här kommer att starta en trend där man kommunicerar mindre? Det vore inte bra för marknaden.

Har ni noterat bolag ni inte borde noterat?

– Det är en svår fråga. Tittar man på 2021 som är det år som hade de bästa kapitalmarknadsmässiga förutsättningarna någonsin, då noterade vi rekordmånga bolag. Jag har träffat en del investerare som kan säga något kritiskt om någon notering med orden: vi hade inte finansierat just det bolaget. De glömmer att i yran betalade vi alla för mycket för allt. Vi tog betydligt större risk oavsett om det var på börsen eller inte och med facit i hand var det inte hållbart. Många bolag kom in på börsen baserat på tilltron till deras framtida intjäning och när pengar inte kostade något var det enkelt att ta den risken. Nu är det enkelt att vara efterklok.

Så svaret blir?

– Vi har absolut noterat bolag alldeles för tidigt. I Tyskland 2021 noterade man 20 bolag och i Sverige 200.

 Hade du rörlig ersättning baserat på antal noteringar?

– Jag har rörlig ersättning men baserat på hur jag driver affären.

Hur gör vi med noteringsfönstret?

Om noteringsfönstret var vidöppet 2021, var står det i så fall nu?

– Det är på väg att öppnas upp mer och mer. Just nu i Europa noteras det bara bolag i Sverige vilket är ganska unikt. Vi är tidiga ut medan Europa står stilla så vi har ett unikt läge och det var dessutom bra att noteringen av Apotea var en framgång. Många bolag har väntat in det amerikanska valet och eventuell osäkerhet som kunde följa med det. Nu ser vi fram emot räntesänkningar och där har bolag sagt att det är bättre att gå in med ett helårsresultat 2024 och sedan notera 2025.

– Men frågeställningen med ’vidöppna fönster’ gör mig orolig även om bolagen gör fina resultat. Räntan är på väg ned och kapitalet finns och bolagen som är redo är bättre förberedda än någonsin att noteras. Nu märker man att man är försiktig när man går ut och jag tror det är viktigt att man börjar gå innan man börjar springa. Nästa år tror jag vi noterar ett 20-tal på huvudlistan.

Vad ska ni göra så det inte blir som 2021?

– Tänk att du ska köpa en lägenhet på Gärdet till ett pris högre än marknaden, skulle du då vilja att Hemnet frågade dig: ska du verkligen göra den här affären? Eller skulle du vilja att Hemnet bara hjälper dig att genomföra affären på ett trovärdigt sätt. Vi ska se till att alla förutsättningar finns men inget annat. Du ska veta vad du köper, du måste förstå affären och du måste avgöra din egen risk. Annars är du spekulativ.

Frågan som innehåller jämförelsen med Hemnet ses om retoriskt. Svaret då anses självklart.

Välj själv.

Svensk tennis.

Hur han är på banan själv?

Anses skicklig.

LÄS MER: Stockholm eller USA – den börsen lär gå bäst
LÄS MER: Här tar Northvolt-topparna slut