Börsvinnarna när kriget driver på Europas energiskifte

Under några år var ESG nästan ett krav för kapital. Pengar strömmade in i gröna investeringar och förnybar energi rusade på börsen. 

Men det var då det.

– Det blev nedprioriterat i samband med att Trump kom till makten och USA började kliva av internationella klimatsamarbeten. Höga energipriser i Europa har samtidigt gjort att fokus flyttats mot konkurrenskraft och den typen av frågor, säger Louis Landeman.

Nu kan samma investeringar få ny betydelse – men av andra skäl. I en mer osäker omvärld handlar det mindre om klimat och mer om att minska sårbarheten i energisystemet.

– Ambitionen kvarstår, men nu under ett annat tema, vilket är vårt energiberoende, säger Landeman.

En bild som delas av fler aktörer på marknaden.

– Givetvis belyser kriget återigen problemet med energisäkerhet och importberoende, där förnybar energi har en unik position. Det här är inte nytt, men det accentueras av kriget och de högre olje- och gaspriserna, säger Patric Lindqvist, förvaltare av Handelsbanken Hållbar Energi, vars fond stigit omkring 50 procent det senaste året efter några tunga år.

Den ökade osäkerheten kring oljeleveranser lyfter samtidigt elektrifieringen av ekonomin, inte minst inom transportsektorn.

– Ja, absolut. Det är ditåt vi måste gå, säger Landeman.

Samtidigt tycks Europas elsystem stå emot chocken bättre än under energikrisen 2022. Enligt Bloomberg bidrar ökad produktion från sol- och vindkraft till att dämpa prisuppgångarna trots oron i Mellanöstern, och elmarknaden beskrivs som mer diversifierad och därmed mindre sårbar än olje- och gasmarknaderna. Signalen att investera i elektrifiering och minska beroendet av fossila importflöden har därmed stärkts ytterligare.

– Det vi ser nu är energiomställningen i realtid, säger Jorge Martinez på energibolaget Nadara till Bloomberg.

Elnäten pekas ut som en avgörande flaskhals

Men utvecklingen blottlägger också ett växande problem. Efterfrågan på el ökar snabbt, samtidigt som utbyggnaden inte hänger med. I Norden har satsningarna på förnybar energi tappat kraft, samtidigt som kärnkraft ligger långt fram i tiden.

En utveckling som lyfts även på EU-nivå. I ett nytt förslag som presenterades den 10 mars räknar unionen med att investeringarna i energisystemet måste uppgå till omkring 660–695 miljarder euro per år fram till 2040. Samtidigt pekas elnäten ut som en avgörande flaskhals.

– Ja, det är precis så det är. Det kan produceras mer energi, men den kan inte levereras i den takt man vill, säger Landeman.

– Det är absolut en av de stora utmaningarna, men också en av de största investeringsmöjligheterna, säger Lindqvist.

Bolagen som gynnas av elnätsboomen

Det öppnar också för tydliga vinnare på börsen.

– Om man ska koppla något investeringstema till det här så är många av nätverksbolagen inte listade, men däremot bolagen som bygger näten. Det kan vara ABB eller danska NKT som gör energikablar. Det är intressant ur ett investeringsperspektiv, säger Landeman.

Han lyfter även fram indirekta vinnare.

– ABB är kanske redan högt värderat, men de är definitivt starkt kopplade till det här temat. Indirekt bör även tekniska konsultbolag som Sweco och Rejlers gynnas då mycket handlar om konsulttjänster kopplade till elnäten. Även bolag som Eltel och Vestas bör kunna gynnas.

Även Lindqvist pekar på liknande bolag.

– I fonden äger vi ett stort antal bolag inom elektrifiering, både inom utrustning, produktion, effektivisering och distribution. Exempelvis EDPR, Quanta Services, Prysmian och Huaming Power Equipment.