Brutal tajmning för KL-trä – men EU ger hopp

Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Under ett par år byggdes kapaciteten för korslimmat trä, KL-trä, ut kraftigt i Sverige. Flera stora investeringar stod klara mellan främst 2019 och 2023 och förhoppningen var att KL-trä med sina miljöfördelar, resurseffektivitet och snabbare byggprocess skulle revolutionera byggmarknaden. År 2019 utgjorde andelen flerbostadshus med stomme av trä nästan 20 procent av det totala byggandet i kategorin, därefter har siffrorna successivt sjunkit. Inflationen i samband med coronapandemin följt av kriget i Ukraina och lågkonjunktur har kraftigt påverkat byggmarknaden och inneburit att tajmningen för skogsbolagens ökade kapacitet för KL-trä blev brutal.
– Det tar tid att skapa förtroende från marknaden. Material som är obeprövat är ofta det man rycker bort först, så jag tycker inte att utvecklingen är så märklig, säger Susanne Rudenstam, kanslichef på Sveriges träbyggnadskansli.
Nyligen meddelade Stora Enso att företaget planerar att stänga sin fabrik vid Gruvöns sågverk i Grums. KL-trä till nordiska kunder ska i stället levereras från fabriker i Tjeckien och Österrike.
”Verksamheten för korslimmat trä på Gruvön har utmanats av att tillväxten på marknaden har varit långsammare än väntat under de senaste åren. Vi fortsätter att driva lönsamhet genom våra egna åtgärder och skapar ett mer fokuserat och konkurrenskraftigt bolag med en stark grund för lönsam tillväxt”, skriver företaget i en kommentar till EFN.
Kapacitet större än efterfrågan
Stängs fabriken innebär det att 80 000 kubikmeter av den totala kapacitetsutbyggnaden på drygt 300 000 kubikmeter försvinner – men även efteråt är produktionskapaciteten större än efterfrågan.
– Det man kan konstatera är att även med Stora Ensos nedläggning så finns det fortsatt överkapacitet i Sverige, säger Marcus Westdahl, vd på sågverkskoncernen Setra.
År 2020 invigdes Setras KL-träfabrik i Långshyttan där över en halv miljard investerats. För drygt ett år sedan vidtogs åtgärder då produktionskapaciteten för KL-trä minskades.
– Vi insåg redan 2023–2024 att det fanns en väldigt stor överkapacitet för KL-trä i Sverige. De större projekt som gjordes på marknaden var på prisnivåer som var helt omöjliga att försvara där det inte gick att tjäna pengar, säger Marcus Westdahl.
Därefter har Setra utvecklat verksamheten också mot mindre byggprojekt där marginalerna är bättre. Tillverkningen är nu lönsam, samtidigt som produktionen kan öka när efterfrågan tar fart.
– Vi kan ganska fort öka upp vår kapacitet när marknaden tillåter.
KL-trä är ett material för framtiden menar Marcus Westdahl, men han betonar också att marknadsförändringar kan ta lång tid.
– Vår investering i Långshyttan ser vi på längre sikt nu. När investeringen gjordes, och det tror jag inte vi var ensamma om, hade man en övertro på hur snabbt omställningen från andra material till trä skulle gå, säger Marcus Westdahl.
Det är KL-trä
KL-trä står för korslimmat trä, och tekniken bygger på att brädor fingerskarvas och limmas ihop för att sedan läggas korsvis mot varandra i flera skikt för att öka hållfastheten.
Det används ofta som stora byggelement, där anpassningen för exempelvis dörrar och fönster sker redan i fabriken. På så sätt går byggprocessen snabbt, samtidigt som den lägre vikten gentemot andra material också innebär lägre transportkostnader.
Kamp mot europeiska tillverkare
Samtidigt för de svenska bolagen också en kamp mot europeiska tillverkare, särskilt Österrike och Tyskland har företag med lång erfarenhet av KL-trä. Ett exempel är österrikiska Binderholz som levererat KL-trä till flera svenska byggprojekt, bland annat Fyrtornet i Malmö och Växjö stations- och kommunhus.
Enligt Andreas Berge, chef för Södra Building Systems, har dock inhemska tillverkare en stor fördel kostnadsmässigt.
– Logistiken är en stor del av kostnaden så konkurrenskraften avtar med avståndet, men man ska ändå se det som en europeisk marknad, säger han.

Att också kunna förse Europa med KL-trä är en av anledningarna till att Södras KL-träfabrik byggdes i Värö, strax utanför Varberg, med nära till hamn. Fabriken stod klar 2023 med en kapacitet på cirka 100 000 kubikmeter per år. Senaste året sålde Södra drygt 20 000 kubikmeter. I senaste kvartalsrapporten stod omsättningen i affärsområdet för 1 procent av Södras totala omsättning på cirka 7 miljarder kronor.
Samtidigt är förlusten för affärsområdet nästan 400 miljoner kronor från helåret 2024 och fram till halvåret 2026, enligt Södra står avskrivningar för 235 miljoner kronor av den summan.
– Vi har självförtroende i den här satsningen, men just nu är det en utmanande marknad. Vi växer och behöver fortsätta accelerera den utvecklingen, säger Andreas Berge.
Känner du att verksamheten har förtroende från Södra och dess medlemmar?
– Ja, det tycker jag. KL-trä är ett strategiskt viktigt område för Södra. Vi har en stark koppling mellan medlemmarnas råvara och en högförädlad slutprodukt, och det är något som ligger helt i linje med Södras långsiktiga inriktning.
Så du är inte rädd för eventuella neddragningar framåt?
– Vi har en tydlig plan för att accelerera tillväxten trots en utmanande marknad. Investeringen ska ge avkastning, och nyckeln till det är att fortsätta växa snabbare.
EU-direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD)
Delar av det omarbetade direktivet börjar gälla i Sverige under 2026. Syftet med direktivet är att alla byggnader senast 2050 ska vara så kallade nollsläppsbyggnader. Det innebär att de ska vara så energieffektiva som möjligt samtidigt som utsläppen av växthusgaser ska vara noll eller näst intill noll. Reglerna införs stegvis.
Från och med den 1 januari 2030 införs skarpa gränsvärden för utsläpp. Reglerna kommer att gälla även för privatpersoner där byggnationen uppfyller följande omständigheter: bygglov, byggnaden omfattas av krav på energideklaration och är över 50 kvadratmeter.
Samarbete är vägen framåt
En annan nyckel enligt Andreas Berge är att se byggandet i ett annat perspektiv än vad som kanske gjorts tidigare. Trä ska inte vara det allenarådande materialvalet, i stället är samarbete vägen framåt.
– Det har varit en del polarisering mellan materialen i marknaden, det måste vi få bort och tänka mer rätt material på rätt plats, och att trä också kan existera tillsammans med andra material.
För Södras KL-träfabrik har Danmark blivit en viktig marknad. Det handlar inte bara om att fabriken i Värö ligger geografiskt rätt för den danska marknaden utan också om att landet infört nationella regler om skarpa utsläppsgränser vid nybyggnation.
Liknande krav finns inte i Sverige.
– Danmark är ett föregångsland och där har omställningen till förnybart gått snabbt. Man har gränsvärden sedan flera år tillbaka som också hunnit skärpas, säger Andreas Berge.
I Sverige föreslog Boverket att liknande regler skulle införas 2025, men då det nya EU-direktivet för byggnaders energiprestanda, EPBD, var på gång togs beslutet att i stället invänta det, där skarpa gränsvärden införs 2030.
– Det kommer att sättas ett maxtak på hur mycket koldioxid byggnader får släppa ut. Där är det jättestora skillnader till fördel för trä. Dels för träet i sig självt, dels när det gäller transporter, det går på mer på lastbilarna och trä är lätt, säger Susanne Rudenstam på Sveriges träbyggnadskansli.
För träbyggandet kan de nya reglerna bli en revolution.
– Det här är jätteviktigt och stort. Användandet av material som släpper ut mycket kommer också att kosta väldigt mycket, säger hon.
Så byggde branschen under 2025
Stommaterial | Trä | Betong | Stål |
Flerbostadshus | 10,0% | 85% | 4% |
Samhällsfastigheter (skolor, vård och övriga byggnader) | 26% | 57% | 15% |
Industri och lagerlokaler | 11% | 12% | 77% |
Kontor, affär, hotell och restaurang | 17% | 53% | 28% |
Totalt | 14% | 46% | 39% |
Källa: Undersökning gjord av analysföretaget Prognoscentret på uppdrag av Svenskt Trä.
Följ ämne och taggar


