Skogsägare om angreppen: ”Jag känner oro”

Det var på sensommaren förra året som André Eklund först upptäckte angreppen. Den egna skogsmarken är på cirka 300 hektar och då och då inventerar han den med hjälp av drönare för att upptäcka vindfällen eller andra skador.

– Då är det ett område som är illrött, det är som att det har brunnit i skogen ungefär, säger han. 

Efter att ha undersökt området närmare visar det sig att det är upp mot 150 tallar som har dött. Vad som orsakat skadorna hade han då ingen kunskap om, men efter att ha varit i kontakt med Skogsskadecentrum vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visade det sig att det var skarptandad barkborre som angripit träden. 

Sedan dess har ytterligare två områden angripits, ett område med 50-årig tallskog och ett annat äldre bestånd. För André Eklund har angreppen blivit en påminnelse om vad klimatförändringarna för med sig och hur skogsägare drabbas. 

– Jag känner oro. Oro över hur förändringarna påverkar oss som bor och lever i det. Jag tror fortsatt på skogen, men att äga skog kommer innebära fler utmaningar än tidigare, säger han. 

Hårt drabbad trakt

André Eklund tillsammans med hustrun Evelina Eklund är den 16:e generationen på Östragården, strax utanför Påryd, ett par mil från Kalmar. Gården har funnits i släkten sedan 1600-talet och redan då var tallskogen en viktig del av verksamheten. 

– Mina förfäder levererade tall till båtmaster till svenska flottan på grund av det var så hög kvalitet på tallskogen här, framför allt var träden väldigt långa, säger André Eklund. 

Sydöstra Småland där vi befinner oss har alltid varit nederbördsfattigt, då regn som kommer med den vanligaste vindriktningen, den sydvästliga, främst faller över Sydsvenska höglandet. Men under de senaste åren har längre torrperioder och låga grundvattennivåer blivit vanligare. Lägg också till att temperaturer och värmeböljor förväntas öka, enligt SMHI. 

Ett av skogsbrukets svar på klimatförändringarna är att plantera mer tall. Efter stora angrepp av en annan insekt, granbarkborren, främst mellan 2018 och 2022, planterades 2020 för första gången fler tallplantor än granplantor. Enligt Skogsstyrelsen är också tall volymmässigt i dag Sveriges vanligaste trädslag. 

På Östragården har tall länge varit det dominerande trädslaget på grund av de sandiga och steniga markerna. Sedan André Eklund tog över fastigheten har andelen ökat ytterligare. 

– Här lokalt tror jag att tallen mer eller mindre är det enda alternativet för att få någon skog att växa, säger han. 

Trakten har drabbats hårt av granbarkborre, André Eklunds uppskattning är att en till två årsavverkningar, ett par tusen fastkubikmeter under bark, avverkats på fas­tigheten efter angrepp. Men att det nu finns ytterligare en skadeinsekt som angriper skogen är det få som pratar om.

– Många stoppar nog huvudet i sanden och vill inte inse det. De flesta har som jag själv trott helhjärtat att tallen klarar allting. Men just det, då har man glömt att den är känslig för svampsjukdomar och även insekter, säger han. 

Saknas kunskap

Faktum är att den skarptandade barkborren länge varit upptagen på rödlistan under kategorin ”nära hotad”, men vid senaste revideringen togs den bort efter att den ökat främst i södra Sverige. 

– Den finns över hela landet, från fjällkedjan ner till söder. Det finns väl ingen som tror att den kan nå granbarkborrenivå i elände, men den tar ihjäl grupper av tall här och var. Det är kopplat till att träden är stressade, ofta på grund av torka, säger Mats Jonsell, forskare vid SLU som är specialiserad på skogens insekter. 

Även om den skarptandade barkborren längre tillbaka är känd att kunna angripa tall finns förvånansvärt lite kunskap om den.

– Vi vet egentligen inte vad det är som triggar dem, säger Mats Jonsell. 

Ett urval av de insekter som kan angripa tallskog

Det som är känt är att den skarptandade barkborren kan angripa tallskog i olika åldrar, angreppen sker genom att den angriper glansbarken, den tunnare och slätare barken på träden. Därefter gräver den gångar under barken för att lägga ägg, varpå träden sedan dör. Rapporterna om angrepp har ökat, och Mats Jonsell tror också att den utvecklingen kan fortsätta.  

– Men det verkar helt klart att med varmare väder och torrare somrar så är den något som kommer skapa mer problem, säger han. 

Behöver anpassas till klimatet

Värme och torka som leder till stressade träd med nedsatt försvarsförmåga innebär även att olika svampsjukdomar lättare drabbar träden. I norra Sverige är törskate ett stort problem och i Götaland vållar knäckesjuka tillsammans med flera andra svampar bekymmer. Att vintrarna överlag blivit mildare med färre perioder med långvarig kyla gör att svamparna får ett övertag på träden. 

– Mildare vintrar kan gynna vissa svampsjukdomar, eftersom svamparna får bättre möjligheter att överleva och fortsätta växa under perioder då träden är i vintervila och deras aktiva försvar är nedsatt, säger Audrius Menkis, forskare vid SLU. 

De flesta skogsägare har som målsättning att skapa så stor virkesvolym som möjligt per hektar tills skogen ska slut­avverkas för att maximera inkomsterna. Men huruvida det är möjligt också i framtiden är en fråga som ställs allt oftare inom skogsbruket. 

Henrik Holmberg, skogsskötselspecialist på skogsägarföreningen Södra, tror att framtidens produktionsskogar i större utsträckning behöver anpassas till klimatet. Ett exempel är att skapa mer motståndskraftiga skogar genom att anpassa antalet träd till vattentillgången. 

– Så länge skogsbruket har funnits har det varit fokus på volymproduktion. Men just nu kommer det en del spännande forskningsresultat kring hur man gallrar sina skogar för att de ska tåla torka bättre där man minskar volymen per hektar för att få vitalare träd. Framåt behöver man väga maximal volymproduktion mot skaderisker, säger han. 

Avtryck i industrin

Hos skogsägaren André Eklund är tankeprocessen kring ett annat skogsbruk redan i gång. 

– Det har börjat ske en förändring inombords hur jag behöver sköta skogen framåt, då handlar det nog inte om att kräma ut maximalt med volym ur fastigheten utan om att få skogen att överleva, säger han. 

Det som kallas för ståndortsanpassning, det vill säga att satsa på det trädslag som passar markens förutsättningar bäst, öka inblandningen av lövträd i barrskogarna och att försöka sprida riskerna med olika trädslag är sådant som är självklart för honom. En mer ovanlig åtgärd han nu funderar på är försöka hålla kvar mer vatten i skogen. 

– Med den lilla nederbörd som kommer i de här trakterna känns det vettigt. Bromsar vi upp vattnet så det inte rinner ut i Östersjön innan veckan är slut så kan vi skapa mer motståndskraftiga skogar, säger han och fortsätter: 

– Det har jag tänkt mer och mer på när nu tallen också börjar stryka med, något måste göras. 

Det som händer i skogen ger också så småningom avtryck i industrin. André Eklund är säker på att skogs­bolagen kommer behöva anpassa sig till en ny verklighet. 

– Hur vet jag inte, men sker det förändringar i skogen så kommer det också behövas förändringar i industrin, säger han.