Chefsekonomen om ränteoron: ”Uppenbart allt större problem”
Nu riktas blickarna mot vilka signaler som kan avgöra om ränteoron är på väg att förvärras.
– Jag tycker absolut att man ska se det som ett uppenbart allt större problem för USA, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
De amerikanska räntorna handlas fortsatt på högre nivåer trots att USA:s finansminister Scott Bessent intervenerade i räntemarknaden på onsdagen och beordrade återköp av 30-åriga obligationer, vilket initialt dämpade oron.
EFN:s makroreporter Joakim Rönning har i en text tidigare skrivit att åtgärderna är för små för att göra ”faktisk skillnad” och i stället riskerar att leda till en kostsam prövning.
Den tioåriga amerikanska statsobligationen är nu uppe på 4,69 procent medan 30-årsräntan är uppe på 5,25 procent, inte så långt ifrån veckans topp på 5,33 procent, vilket var den högsta nivån sedan 2007.
Att Bessent valde att agera när 30-årsräntan låg runt 5,3 procent har väckt spekulationer om att nivån kan utgöra en smärtgräns för USA.
”Börjar bli väldigt jobbigt i det läget”
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson tror dock inte att agerandet ska tolkas som att en sådan gräns hade nåtts.
– Jag tror inte heller att det finns en viss gräns när det gäller statsskulden som andel av BNP och förmodligen inte en viss gräns på just 30-åriga statslåneräntan. Man ska inte se det som att: ”Här går gränsen, längre än så klarar vi inte”.
– Däremot tycker jag absolut att man ska se det som ett uppenbart allt större problem för USA. I takt med att statsskulden har ökat väldigt snabbt och att långräntorna har krupit uppåt och tar en större andel av USA:s statsbudget att dra runt räntebetalningar. I det läget är det tydligt att det börjar bli väldigt jobbigt med 10-åringar på 4,6-4,7 och 30-åringar på 5,3 procent.
Vad händer om långräntan ändå fortsätter upp trots återköpen?
– Då finns det tre steg egentligen. Antingen fortsätter man med finansiella åtgärder och försöker styra den vägen, eller genomför realekonomiska och finanspolitiska åtgärder genom att minska underskottet, höja skatter och minska utgifter som gör att man får bättre kontroll över de offentligen finanserna. Den tredje är ett mer desperat drag där de tittar på omstruktureringar av statsskulden och tvingar på obligationsinnehavarna sämre villkor.
Indikatorerna – då kan läget förvärras
Jens Magnusson säger att SEB, likt hela marknaden, fortsatt håller ögonen på utvecklingen för amerikanska långräntor. Men han konstaterar att det inte är så att allt pekar mot högre amerikanska statslåneräntor.
– Vi har inte en prognos att amerikanska statsräntor ska sticka upp i himlen härifrån, utan det finns ju annat vi håller koll på. Bland annat har förväntningar på Fed-höjningar fallit tillbaka lite efter lägre inflationssiffror. Så därifrån har uppåttrycket snarare avtagit. Och det finns inget påtagligt inflationstryck just nu i amerikansk ekonomi som skulle motivera att ta mycket höjd för inflationsförväntningar.
– Man ska även hålla koll på om USA gör fler av den här märkliga typer av interventioner i marknaden och styra det här åt det ena eller andra hållet.
Det amerikanska mellanårsvalet är också viktigt att följa noga.
– Representanthuset och kongressen har en central roll i budgetarbetet och där kommer det naturligtvis kunna bli lite tuffare för Donald Trump om Republikanerna förlorar majoriteten i representanthuset, vilket han ser ut att göra.