Chefsekonomens varning: Krispaketet kan spä på inflationen
Regeringens senaste krispaket är tänkt att skydda de svenska hushållen från Iran-kriget.
Men enligt Danske Banks chefsekonom Susanne Spector riskerar stöden att spä på inflationen, göra det lättare för företag att höja priser och försvåra Riksbankens arbete.
– Finanspolitiken och penningpolitiken riskerar att behöva motverka varandra, säger hon.
Det var vid en pressträff på onsdagen som finansminister Elisabeth Svantesson presenterade regeringens nya åtgärdspaket för att mildra de ekonomiska effekterna av kriget i Iran. Paketet omfattar åtgärder på knappt 9 miljarder kronor, där merparten går till ytterligare sänkt drivmedelsskatt och förstärkt elstöd.
Svantesson framhöll samtidigt att Sverige står starkare än många andra länder tack vare starka offentliga finanser och en ”bra energimix”, medan energi- och näringsminister Ebba Busch betonade att regeringen ”inte kommer att vänta” och att de står på hushållens sida.
Alla är dock inte lika övertygade om att regeringens linje är den rätta.
Danske Banks chefsekonom Susanne Spector pekar på att stöden riskerar att motverka den signal som stigande oljepriser normalt skickar till hushåll och företag.
– Det är knepigt att sänka bensinpriset och dieselpriset när huvudproblemet är att det är brist. Samtidigt som marknaden säger konsumera mindre, för det finns mindre olja där ute, så säger svenska regeringen, och många andra regeringar, att vi ska sänka priset så att ni kan fortsätta konsumera ungefär som tidigare, säger hon.
Stöden kan öka pristrycket
Hon varnar också för att stimulanserna kan göra inflationstrycket mer svårbedömt framöver.
– Man bygger upp mycket baseffekter som mekaniskt kommer ge en hög inflation längre fram, säger hon.
Enligt Spector riskerar stöden dessutom att göra det lättare för företag att föra vidare högre kostnader till konsumenterna.
– Stöden till hushållen signalerar till andra företag att det kommer att vara lättare att skicka vidare kostnadsökningar, eftersom hushållen har mer pengar än vad de annars hade haft, säger hon.
Spector ser risker – men också skäl att agera
Hon pekar även på att regeringens politik kan sätta Riksbanken i ett svårare läge.
– Det gör inte Riksbankens jobb enklare att finanspolitiken stimulerar hushållen på det sätt som man gör.
Samtidigt betonar Spector att det också finns argument för att agera snabbt om konflikten i Mellanöstern blir utdragen.
– Att vänta tills det är riktigt jobbigt är heller inte en bra strategi.
Samtidigt menar Spector att det ekonomiska läget här och nu inte nödvändigtvis krävde så snabba åtgärder.
– Utifrån de ekonomiska utsikterna här och nu, givet att hushållens köpkraft stärkts mer än väntat med de låga inflationsutfall som vi hittills haft, så hade det funnits tid för finanspolitiken att också avvakta, säger hon.
