Christer Gardells tenniskupp hyllas och kritiseras

Urusla resultat. Försämrad internationell konkurrenskraft. Obefintlig integration. Läget är dyster – för svensk tennis. På 70-80-talen var Sverige en stormakt inom tennissporten med såväl individuella grand slam-segrar som lagvinster i Davis Cup. Men det var då.

Senast en svensk stod som segrare i en grand slam-turnering var 23 år sedan när Thomas Johansson vann Australian Open. Faktum är att Sverige stadigt halkat ned på den internationella listan och i dag rankas betydligt lägre än länder som Finland, Kazakhstan och Österrike.

Men detta vill finansmannen och aktieaktivisten Christer Gardell ändra på. Tidigare i veckan deklarerade han att han erbjuder sig att donera 100 miljoner kronor till Svenska Tennisförbundet. Men då måste hela styrelsen först avgå. Inte direkt den gängse upplägget i svensk föreningsdemokrati, Gardells utspel applåderas i senaste avsnittet av Mammons rike. 

– Karln är ett föredöme. Svensk tennis har gått utför under flera år. Då krävs det krafttag, säger Claes de Faire, författare och reporter på Finansmagasinet.

"Hotar svensk föreningsdemokrati"

Gardells utspel har skickat chockvågor inom Svenska Tennisförbundet och gett eko inom hela Idrottssverige. Kan man villkora ekonomiska bidrag och ställa avgångskrav?

Nej, tycker Åsa Linderborg, författare och kulturjournalist på Aftonbladet, som också medverkar i Mammons rike.

– I förlängningen är det ett förslag som hotar den svenska föreningsdemokratin. Det är ju medlemmarna i förbund och klubbar som röstar och tillsätter ledamöter – inte enskilda sponsorer eller donatorer, säger Åsa Linderborg.

Styrelsefrågan avgörs vid tennisförbundets årsmöte, som vanligtvis hålls under februari eller mars månad. Förutom en ny styrelse vill Christer Gardell se en ökad satsning på bredd, mer pengar till klubbar utanför storstäderna och ökat deltagande i internationella ungdomsturneringar och träningsläger.