Danske Bank: Svensk ekonomi ljusnar – då kan räntan höjas
Lägre inflation och expansiv finanspolitik stärker hushållens köpkraft och ger skjuts åt tillväxten. Arbetslösheten vänder ned och Riksbanken väntas börja höja räntan sent i år.
Det skriver Danske Bank i sin konjunkturprognos.
Sveriges BNP väntas öka med 3,0 procent i år och 2,7 procent nästa år. I decemberprognosen väntades BNP öka 2,8 respektive 2,6 procent.
"Arbetslösheten har vänt nedåt och vi ser goda förutsättningar för en stark återhämtning på arbetsmarknaden under året. Tillsammans med en starkare inhemsk efterfrågan ser Sveriges ekonomiska utsikter, trots geopolitisk oro, ljusare ut än på länge", säger chefekonom Susanne Spector i en kommentar.
Trots förra årets höga inflation lyckades de svenska hushållen återhämta sig. I år ser utsikterna ännu ljusare ut, med goda inkomstökningar och låg inflation, vilket innebär att större delen av ökningen omvandlas till förbättrad köpkraft. Privatkonsumtionen väntas öka 3,0 procent i år.
Den politiska turbulensen under början av 2026 har skapat viss oro kring konsumtionen, men börsutvecklingen har varit gynnsam och hushållens sparplaner har inte förändrats.
Dessutom ger årets inkomstökningar hushållen möjlighet att både öka sitt sparande och konsumera. Räntekvoten kan också minska ytterligare under året.
Bopriserna väntas få fart
I takt med att hushållens ekonomiska situation förbättras förväntas bostadspriserna få fart och öka med cirka 5 procent årligen under prognosperioden.
Svensk export och industriproduktion påverkas mer av den globala ekonomiska utvecklingen än av enskilda tullbeslut. Prognosen för den globala ekonomin är fortsatt gynnsam, med tydliga tecken på en förbättrad industrikonjunktur.
Industri-PMI visar starka nivåer och den europeiska upprustningen har gett ett lyft för svensk försvarsindustri.
Arbetsmarknaden visar fortsatt förbättring, och sysselsättningsgraden noterade under fjärde kvartalet sin högsta nivå på två år. Samtidigt ökade arbetskraftsdeltagandet, vilket innebar att arbetslösheten steg.
Arbetslösheten (AKU) väntas sjunka från 8,8 procent förra året till 8,2 procent i år och 7,5 procent nästa år.
Olika mått på arbetslöshet ger en skild bild av hur mycket lediga resurser som finns.
Mycket talar ändå för att arbetslösheten strukturellt har förbättrats, medan den konjunkturella arbetslösheten har stigit. Det talar i sin tur för att arbetslösheten kan falla snabbt när efterfrågan ökar – då personer som är lättare att matcha mot jobb utgör en högre andel av dagens arbetslösa.
Över hela avtalsperioden, från april 2025 till mars 2027, förväntas reallöneökningarna ligga i linje med tidigare förväntningar. Stabila inflations- och löneförväntningar talar för att kraven inför avtalsrörelsen nästa år landar nära kraven inför avtalsrörelsen 2025.
Hög råvaruprisvolatilitet
Förstärkningen av kronan under förra året bidrar till lägre inflation under första halvåret i år. Kronförstärkningen väntas inte fortgå och genomslaget från den starkare kronan blir därför begränsat till i år.
Globala varupriser är fortsatt låga, men känsligheten för utbudsstörningar och råvaruprisvolatilitet är hög.
Penningpolitiken står inför motsatta avvägningar jämfört med förra året. De låga inflationsprognoserna har bidragit till spekulationer om en räntesänkning, men mycket av den låga inflationen beror på tillfälliga faktorer. Hittills finns det heller inga tecken på att detta har påverkat de långsiktiga inflationsförväntningarna.
Vid det senaste mötet underströk en majoritet i Riksbankens direktion att de, precis som att de såg förbi den tillfälligt höga inflationen förra året, är beredd att se förbi den tillfälligt låga inflationen i år.
Eftersom penningpolitiken påverkar med fördröjning är det viktigare att fokusera på utsikterna för 2027. Trots detta skapar kombinationen av låga inflationsutfall och en ny Riksbanksledamot en ovanligt hög grad av osäkerhet på kort sikt.
Prognosen: Då kan räntan höjas
Danske Banks bedömning är dock att Riksbanken håller fast vid sitt kommunicerade fokus på inflationsutsikterna på medellång sikt och därmed att de lämnar räntan oförändrad fram till årsskiftet.
Starkare konjunktur bidrar då till att en normalisering av penningpolitiken inleds, med en höjning av räntan till 2,0 procent.
"Timingen är dock osäker och riskbilden ligger i nuläget mot att en första höjning kan dröja in i 2027. Samtidigt finns det uppåtrisker för den ekonomiska utvecklingen och vi har sett att läget kan förändras snabbt åt båda hållen de senaste åren", skriver Danske Bank.
Följ taggar