Därför stiger matpriser: ”Påverkar Riksbanken”
Matpriserna stiger i den högsta takten på två år – och är den mest påtagliga faktorn som lyfter inflationen.
– Det påverkar Riksbanken. Mycket talar för att dörren för en sänkning i mars är stängd, säger Torbjörn Isaksson på Nordea.
Men på längre sikt kan inflationsläget se annorlunda ut – med risker på nedsidan.


På tisdagsmorgonen släpptes ny statistik som visade att matpriserna stiger på ”ganska bred front”.
I Matpriskollens varukorg på 44 000 varor syntes en ökning hos 29 procent av produkterna medan 64 procent var oförändrade och 7 procent minskade, rapporterar TT.
– Det är stora ökningar, sa Ulf Mazur, vd på Matpriskollen.
Att matpriserna stiger är dock inte begränsat till just Sverige utan är ett globalt fenomen.
– Det är en rad serier med flera utbytschocker på enskilda livsmedel. Till exempel kaffe och kakao som är så pass stora att de får genomslag. Det är en entydig bild att priserna är på väg uppåt, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker, Makroekonomi på Nordea.
Däremot är spannmålspriserna – som är viktiga för den övergripande utvecklingen och ger en bredare bild av matprisutvecklingen – fortfarande på måttliga nivåer.
– Det är en indikator på att det inte är så allvarligt ändå, säger Torbjörn Isaksson.
”Det påverkar Riksbanken”
Överlag är inflationstrycket i Sverige nu måttligt, men det finns faktorer som ser ut att lyfta inflationen och där är matpriserna den mest påtagliga, menar ekonomen.
– Det påverkar Riksbanken. De fokuserar väldigt mycket på den totala inflationen, säger Torbjörn Isaksson och jämför med andra länder där matpriser i vissa fall exkluderas från mätningen av inflationen.
Matprisutvecklingen, kombinerat med den svaga kronan, har bidragit till att inflationen nu kan hamna runt målet på 2 procent. Men blickar man längre fram finns det tecken på inflationsrisker på nedsidan, menar analytikern.
– Kostnadstrycket i svenska ekonomin är lågt. Bensinpriserna har normaliserats. Löneökningarna är inte inflationsdrivande och dessutom skrivs hyrorna inte upp på samma sätt och ännu mindre nästa år, säger han men betonar att det är en tidig analys.
”Mycket talar för att dörren är stängd”
Och hur påverkar detta framtida räntesänkningar? Det återstår att se, men tidigare i dag släpptes Riksbankens protokoll från deras senaste möte där Erik Thedéen uppgav att han inte ser behovet av fler räntesänkningar i närtid. I samma protokoll lyftes också att Riksbanken är bekymrad över prisutvecklingen i producentled.
– Mycket talar för att dörren är stängd för räntesänkning i mars. Sen får vi se, säger Torbjörn Isaksson och fortsätter:
– Vår inflationsprognos är lite under Riksbankens bedömning och vi tänker att det gör att de kommer tillbaka och gör en sista räntesänkning i maj. Men nu är väldigt mycket uppe i luften, inte minst med anledning av handelskriget. Tills vidare så har vi en prognos om en oförändrad ränta i mars och en räntesänkning i maj.
