De vill renovera ROT-avdraget: ”Hamnar inte rätt”
Det framkom vid ett seminarium på tisdagen med representanter från fack, näringsliv, politiska partier och bostadssektorn, anordnat av LO-förbundet Byggnads.
Förra året kostade ROT-avdraget staten närmare 22 miljarder kronor och gick till största delen till renoveringar i höginkomstkommuner som Danderyd och Lidingö.
Samtidigt bedöms omkring 1 miljon flerbostadshus behöva renoveras, varav hälften i Allmännyttan.
"Nu behöver vi renovera miljonprogrammets fastigheter för att bibehålla en hög standard, utan att de boende tvingas flytta", sade Mårten Lilja, bostadspolitisk expert och tidigare vice vd på Riksbyggen.
Han lyfte fram att EU-direktiv kräver att byggnader energieffektiviseras och att de som är i sämst skick prioriteras, och sade att ROT-avdraget "helt enkelt inte hamnar rätt".
Kritiker lyfter ofta fram att ROT-avdraget inte är fördelningsmässigt rättvist och att det bara gynnar vissa boendeformer.
Kim Söderholm, LO-förbundet Byggnads ordförande, var mycket kritisk - ROT-avdraget går till fel saker, till fel grupper, minskar inte svartjobben och ger inte heller fler jobb i byggbranschen.
"För att få i gång byggmarknaden behöver vi stöd för att renovera allmännyttan", sade han.
"Vi är färdigrenoverade i villorna"
Byggnads förslag på hur renoveringen av ROT-avdraget ska gå till är att det fastställs till 30 procent av arbetskostnaden, begränsas till samhällsnyttiga åtgärder i husens "skal", det vill säga allt som är viktigt för husets skick, och att bostadsföreningar och ägare av hyreshus får tillgång till motsvarande stöd. Dessutom vill de att renoveringar som får stöd utförs av seriösa företag.
Enligt Johan Nyhus, ordförande för HSB Riksförbund, borde både ROT (och RUT) tas bort och göras om, eftersom det inte är försvarbart att lägga skattepengar på något som inte ger samhällsnytta, "vi är färdigrenoverade i villorna".
"Staten säger att vi är tvingade att energieffektivisera – låt oss ta i hand om det", sade han och tillade att ett samarbete mellan HSB och Riksbyggen skulle ge stor samhällsnytta för våra gemensamma skattepengar och värdet gå in i klimatanpassningen.
Enligt Nyhus är det ett stort problem att många bostadsrättsföreningar inte får banklån för renoveringar av fastigheterna, och därmed sitter i samma sits som allmännyttan.
"Det här är enkelt plockad frukt att lösa i praktiken", sade han.
"Vi behöver få en omstart”
André Nilsson, näringspolitisk expert på Företagarna, tyckte däremot att ROT-avdraget fungerar när det gäller att minska svartjobben i byggbranschen.
Enligt honom skulle deras medlemmar dock hellre skulle vilja byta ut ROT-avdraget mot enklare regler och sänkt arbetsgivaravgift, som går till alla småföretag, inte bara byggbranschen. Detta skulle också ge nya jobb, enligt honom.
Marie Linder, ordförande för Hyresgästföreningen, påpekade att den vanligaste formen av flerbostadshus inte är höghus utan trevåningshus utan hiss, och tillade att "snart kommer 80-talsbostäderna och det läcker rätt bra genom fönstren på dom också".
Hon vill se skattefria underhållsfonder, nationell bostadspolitik, likvärdighet oberoende av upplåtelseform och betonade vikten av att hyresgästerna måste få inflytande vid renoveringar.
Företrädarna för de potentiella framtida regeringspartierna efter höstens riksdagsval, Socialdemokraterna och Centern, var eniga om att det vore "en katastrof" för bostadspolitiken med en mandatperiod till med Tidöpartierna vid makten.
Joakim Järrebring, S, höll med om alla de punkter som framfördes av Byggnads, medan Alireza Akhondi, C, ansåg att de flesta renoveringar görs eftersom de behövs och påpekade att det finns ett "grönt avdrag" för energianpassning som hans parti införde.
"Vi behöver få en omstart av bostadspolitiken, och ta itu med systemfelen", sade Akhondi.
"Pragmatism", fyllde Järrebring i.