Den röda kajen ska bära svensk industriexport

Vore det inte för den röda färgen på betongen skulle den knappast märkas, den nyinvigda tungkajen i Norrköpings hamn. Den är 50 meter lång och inklämd mellan flera hundra meter gråfärgad, vanlig kaj. Det har kostat ungefär 100 miljoner kronor att bygga hela kajen.

– Färgen måste synas tydligt så att fartygen lägger till rätt. Här lastas inga små saker, säger Ola Hjärtström, vice vd för Norrköpings Hamn.

Den nya kajen är kraftigt förstärkt med fler pålar och tjockare, mer armerad betong. Den klarar tio ton per kvadratmeter mot tre ton för den övriga kajen. Det är få andra kajer i Sverige som klarar det.

Och det behövs just här.

Exporthamn för tung industri

Norrköpings hamn är nämligen exporthamnen för två av Sveriges snabbast växande industriföretag, Siemens Energy i Finspång och Hitachi Energy i Ludvika. Siemens turbiner kan väga upp till 250 ton och vara 20 meter långa. Hitachis transformatorer är kortare, men väger å andra sidan mycket mer.

Den första utlastningen från den nya kajen gjordes i somras, en transformator från Hitachi. Normalt fraktas transformatorerna med tåg direkt från fabriksområdet i Ludvika till Pampushamnen, den del av Norrköpings hamn där den nybyggda tungkajen ligger. Den här var för tung för järnvägen, vars maxvikt ligger på strax över 400 ton. Den fick istället fraktas med vägtransport från Ludvika, sedan lastas på ett mindre fartyg i Köping för vidare transport till Norrköping, där den slutligen lastades om för transport till Kina.

– Norrköpings hamn är en nyckel för vår tillväxt. Utan den skulle vi få stora problem. Hamnarna drivs ofta av kommunala bolag och hamnar lätt i skymundan, trots att de spelar en central roll för svensk industri, säger Hitachi Energys vd Tobias Hansson till EFN.

 Hitachi bygger eget

Norrköpings hamn är mycket riktigt ett kommunalt bolag sedan grundandet 1907. Hamnen omsätter i dag närmare 400 miljoner kronor, hanterar 3,7 miljoner ton fördelat på närmare 1 000 fartygsanlöp om året. Det gör hamnen till en av Sveriges tio största.

Tunghanteringen står för en mindre del av omsättningen men är strategiskt viktig. Den är en förutsättning för att Hitachi och Siemens ska kunna växa som planerat.

På en höjd bakom hamnens huvudkontor pågår just nu markarbeten för en uppställningsplats där Hitachi Energy kan ställa transformatorer i väntan på fartyg. Det är Hitachi som står för investeringen.

– Tågtransporterna är vår stora flaskhals och vi får bara ett begränsat utrymme på järnvägen. Vi har inte råd att missa någon transport, därför behöver vi en plats i Norrköpings hamn där vi kan ställa transformatorerna i väntan på fartyg, säger Tobias Hansson.

Järnvägen flaskhals

Norrköping har i dag två tungkajer: den nya i Pampushamnen och en äldre i en annan, inre del av hamnen. Den gamla når man i dagsläget både med väg- och tågtransporter. Turbinerna från Siemens går med specialtransporter på väg de två milen till Norrköping. I dagsläget går det inte att nå Pampushamnen med så tunga transporter via väg.

Ostlänken kommer dock att kapa den nuvarande järnvägsförbindelsen, en helt ny rangerbangård är färdigställd men från den når man istället Pampushamnen. Det är därför Hitachi Energy bygger sin uppställningsplats just här.

Komplicerat läge med två tungkajer?

– På sikt vill vi gärna ha all tunghantering på ett ställe, men då krävs bättre vägförbindelse mellan Finspång och hamnen. Den har diskuterats i decennier, men det är ett komplicerat projekt med både kommunal och statlig väg, säger Ola Hjärtström.

– Förberedande studier pågår och vi hoppas att det ska leda till att vägen hamnar i Trafikverkets nationella plan. De tunga transporterna från Siemens och andra företag är så viktiga för svensk tillväxt att den borde byggas.

Kran eller inte?

En annan skillnad mellan kajerna är att den äldre har en kran för tunga lyft. Det har inte den nya.

– Tunglasterna får istället hämtas av fartyg med egen kran anpassad för de här vikterna. Det är en lösning vi tycker fungerar bra, säger Ola Hjärtström.

Från Hitachi Eenrgys sida har man accepterat den lösningen – än så länge.

– Det komplicerar flödena, gör transporterna dyrare och begränsar tillgången på fartyg, säger vd Tobias Hansson.

– På sikt vill vi gärna hitta en lösning med en kran på plats, kanske mobil eller placerad i vattnet, men något borde kunna göras.

Det är ett problem som i alla fall låter enklare att lösa än en ny väg.