
Snilleblixten räddade familjen – och byggde en miljardindustri
Tragedierna, krisen och sladden som förändrade allt för Väderstad
Först ger Crister Stark mig sitt visitkort. Sedan tar han tillbaka det och stryker den engelska titel som är tryckt där: ”Innovation Manager”. Med långt över 100 egna patent – och som hjärnan bakom flera av Väderstads mest sålda jordbruksmaskiner – känns väl titeln ändå rimlig.
– Nej, det finns ingen chefsroll i uppfinneriet. Mycket uppfinnande kokar, precis som i allt annat skapande, ner till individen, kan du förstå hur jag menar?

Det kan jag, ljuger jag och sedan tar det en timme innan Crister Stark frågar vad jag heter och var jag kommer ifrån. Och sedan ytterligare tre innan vi kommer ihåg att äta lunch. Han är en berättare av rang, men så har han också levt ett liv av rang.
– Innovation är som att vara en författare som hela tiden tänker på sina kommande böcker. Man håller hela tiden på med nästa innovation, som leder till nästa. Det finns alltid nya steg att ta. Men nu snurrar vi in på innovation, livet är ju inte bara det, säger Crister Stark, och nu känns det som att han ljuger lite han också.
60 år gammal snilleblixt
Familjeföretaget Väderstad är ett av världens stora bolag inom jordbearbetning, sådd och precisionssådd. Bolaget omsatte 5,9 miljarder 2025, gjorde ett resultat på 370 miljoner och hade 1 900 anställda globalt, varav 1 200 i Sverige. Väderstad har haft några tuffa år bakom sig, pandemin slog hårt och Rysslands invasion av Ukraina hårdare – bolaget hade stora verksamheter både i Ukraina och Ryssland. Lägg därtill en pressad ekonomi för lantbrukare världen över. Men efter sparpaket och effektiviseringar pekar siffrorna nu uppåt igen (se intervju med vd Henrik Gilstring).
Han fick idén nästan som en uppenbarelse och han var redan från början övertygad om att den skulle vara starten på något stort
Bolaget heter samma sak som orten det ligger i, i södra Östergötland, och därför säger många här Väderstadverken. Orten är egentligen inte mer än en korsning med en kyrka – och så Väderstadverken med sin stora anläggning med kontor, tillverkning, uppställningsplats för maskiner och 250 hektar egen jordbruksmark där maskiner testas, arbetar och visas upp. Företagets knallröda maskiner med gula och svarta detaljer lyser upp området.
Och allt detta har sitt ursprung i en drygt 60 år gammal snilleblixt.
Behovet som drivkraft
– Det var 1962 som min far, Rune, kom på idén att göra en sladd av stål i stället för trä, som var det vanliga materialet på den tiden. Han fick idén nästan som en uppenbarelse och han var redan från början övertygad om att den skulle vara starten på något stort. Och så blev det ju, säger Crister Stark.
Men hur börjar egentligen en historia? En början på den här skulle kunna vara att jordmånen på Östgötaslätten är styv, med hög lerhalt och stenar som sitter fast i jorden. Så länge jordbruksmaskinerna drogs bakom häst fungerade träredskapen hyggligt, men när de skulle dras bakom traktor var de för klena.

Det var därför Rune Stark ville göra en bättre sladd, hans gick ju sönder hela tiden. En sladd är ett urgammalt jordbruksredskap man använder för att jämna till och luckra upp jorden efter plöjning. Crister Stark var 11 år när Rune Starks första stålsladd var klar, det var han som körde traktorn när den testades.
Redan under premiärturen kom en granne förbi och beställde en sladd till sig själv. Sedan beställde Rune Starks svåger ytterligare en – och på den vägen är det.
Byggnaden där allt började, Rune Starks mekaniska verkstad, finns kvar och har återställts till ett litet museum. Där på en vägg sitter en bild på unge Crister Stark när han kör traktorn med sladden bakom.
En tragisk underton
En annan början på berättelsen är när Rune Starks pappa Carl, alltså Crister Starks farfar, blev bjuden på en herrmiddag på pensionatet i Väderstad 1930. Fem unga män insjuknade efteråt, fyra dog. En av dem var Carl Stark. En vecka senare dog hans fru Sigrid.
Ensam och föräldralös kvar blev 9-årige Rune Stark.
– Folk letade efter Rune på begravningsdagen utan att hitta honom, han hade väl gömt sig någonstans. Egendomligt nog blev det aldrig att jag frågade far om den dagen, så jag vet inte vad han gjorde riktigt, säger Crister Stark.

Rune Stark fick därefter tillbringa barn- och ungdomsåren på olika gårdar som var villiga att ta in honom.
– Men Rune hade en rådig faster. Hon såg till att arrendet för gården skrevs över på honom trots att han var ett barn. När Rune hade gjort militärtjänsten kom han tillbaka till gården 1948 och började driva den, säger Crister Stark.
Herrgården ligger tvärs över vägen från Väderstadverken. Där bor fortfarande Crister Stark, ett av hans syskon och flera andra familjemedlemmar nästan som i en liten egen by. Där ligger också det lilla museet.
Döden på lut
Rune Stark mötte Siw och 1951 fick de Crister Stark, den förste i barnaskaran som även kom att innehålla Christina, Andreas och Bo. Samtliga har spelat stor roll i Väderstads utveckling och är fortfarande verksamma i bolaget. Men det var på håret att de förlorade sin storebror innan de ens var födda.
– När jag var sex månader lyckades jag få tag i en kopp med lut som jag drack. Det borde ha gjort slut på mig, det är ju en mycket frätande vätska.
Vad hände?
– Det var då Rune i sin nöd sade till Gud att om jag fick leva så skulle han bli frälst. Jag överlevde och Rune kom till tro. Tron hade han hela livet, aldrig organiserat i någon kyrka, men en stark övertygelse om att Gud skulle hjälpa honom och hans familj.
Fem innovationer som byggt Väderstad efter stålsladden 1962 HV-välten 1977
Väderstad byggde in ringvälten i en ram, gav vältrullarna en elastisk upphängning och fällde ihop den hydrauliskt. Det var revolutionerande, och sedan 1977 har över 20 000 HV-vältar tillverkats.
NZ-harven 1982
En banbrytande harv som kunde arbeta med precision med större hastighet, och därmed ge samma resultat med färre överfarter. NZ är nu inne på sin femte generation och har tillverkats i 30 000 exemplar.
Vilket för oss tillbaka till Rune Starks uppenbarelse om sladden, har den med tron på Gud att göra?
– Ja, absolut. Det var flera dåliga skördar på 50-talet och 1960 regnade det i princip varje dag mellan midsommar och julafton. Jag var 9 år gammal, så jag har minnen från det. Det var eländigt. Traktorn och skördetröskan sjönk ner i leran, vi körde fast och mor grät, säger han.
År 1962 var familjen utarmad och gården var ute till försäljning. Det var då Rune Stark fick sin vision.
– Han upplevde att Gud sade till honom att familjens fattigdom skulle ligga bakom honom hädanefter. Det låter kanske konstigt, men så upplevde han det och jag har aldrig haft skäl att tvivla på det, säger Crister Stark.
En böjelse för att testa gränser
Sladden blev en succé. Snart var det så svårt att komma fram på telefon till Rune Starks mekaniska verkstad att lantbrukare skickade taxibud med sina beställningar i stället.
Crister Stark fick sköta jordbruket, men eftersom han både hade sinne för uppfinningar och gillade att testa sina idéer graviterade han mot verkstaden snarare än jordbruket. Två saknade fingertoppar på höger hand vittnar om det. Han har, som han säger, alltid haft en böjelse för att testa gränser.
– Det är kombinationen av att förstå hur lantbruk fungerar och intresset för tekniska lösningar som hjälper lantbrukare som varit nyckeln till Väderstads framgångar. Jag brukar säga att vi jobbar för bonden, och om vi gör ett bra jobb så belönar bonden oss genom att köpa maskinerna vi hittar på. Svårare än så är det inte.
Årets entreprenör
År 1972 blev verksamheten ett aktiebolag och flyttade till andra sidan vägen, ungefär där den ligger än i dag. Syskonen hittade sina platser i företaget. Crister Stark blev vd – och absolut inte innovation manager – men ändå fortsatt som något slags uppfinningschef. Christina Stark har arbetat med export och varit vd, Andreas Stark har varit inriktad på produktionen och automatisering, och Bo Stark har varit nordisk försäljningschef. För att nu nämna några saker.

Utvecklingen från den lilla verkstaden till dagens miljardföretag har inte varit spikrak, men banbrytande innovationer (se faktaruta) har kommit med jämna mellanrum och gett bolaget en skjuts. Och precis som stålharven har de alla utvecklats för att klara den oförlåtande östgötajorden, vilket gjort maskiner kända för sin hållbarhet.
I dag har Väderstad produktionsanläggningar även i USA och Kanada. Försäljningskontor finns över hela Europa, Sverige är inte bolagets största marknad. Priser och utmärkelser för bolagets uppfinningar och insatser genom åren är många. År 2021 utsågs familjen Stark till Årets entreprenörer av Dagens Industri och 2022 fick Crister Stark Kungliga Skogs- och lantbruksakademiens guldmedalj av kungen för hans ”visionära arbete och insatser för att förenkla jordbrukarens vardag”. Rune Stark fick en liknande utmärkelse 1993.
Hemligt projekt
Numera har nästa generation i familjen Stark börjat ta över Väderstad. Fem av Rune och Siw Starks barnbarn jobbar i bolaget, vd är Henrik Gilstring som är son till Christina Stark och Gert Gilstring, företagets första anställda ingenjör och uppfinnare bakom några av bolagets mest framgångsrika maskiner.

Men Crister Stark är inte den som slår sig till ro, och det är ingen brist på nya utmaningar. Hur vet man till exempel vad som behöver uppfinnas innan det ens är efterfrågat?
– Närheten till jordbruket och bönderna har alltid varit en framgångsfaktor för oss, och förr var den enklare. Det fanns många fler jordbruk och under vinterhalvåret hade vi många lantbrukare som jobbade här, säger Crister Stark.
– I dag måste vi hitta andra sätt att ha örat mot marken och inte bara ge bönderna vad de behöver, utan ligga steget före så att vi utvecklar de produkter de inte ens vet att de behöver än. Vem behövde en Iphone innan den kom?

Kanske är det än en gång Crister Stark som ligger steget före, för han pekar mot en liten byggnad i närheten av museet. Där jobbar han och en liten grupp ingenjörer med ... något.
– Fråga mig om ett år så kanske jag kan berätta. Men vi jobbar med ny teknik som skulle kunna effektivisera lantbruket på ett närmast revolutionerande sätt. Om vi nu lyckas, säger han.
Och man förstår att allt och exakt inget har förändrats här sedan 1962.
Tredje generationen: ”Vi har haft några utmanande år”
Krig, dyrare diesel och pressade lantbrukare har slagit mot Väderstad. Men vd Henrik Gilstring ser nya möjligheter till innovation.
Väderstad har expanderat kraftigt sedan 2017. Då omsatte företaget drygt 2 miljarder kronor, toppåret 2023 var den siffran uppe i 7 miljarder. Expansionen berodde bland annat på en internationell satsning, där man köpt tillverkare i Kanada och USA.
Sedan dess har Väderstads omsättning minskat till 5,7 miljarder för 2025, men då med ett resultat på 370 miljoner före skatt.






