”Det pågår en kamp om våra pengar”

När du läser ordet ”idéhistoria” tänker du säkert på Aristoteles, René Descartes och John Locke. Stora tänkare med stora idéer. Men idéhistoria är också läran om de idéer som formuleras av företag, myndigheter och andra institutioner och som sedan sprider sig och formar samhället.

Orsi Husz började sin akademiska bana inom klassisk historia men kom att intressera sig alltmer för ekonomisk historia och konsumtion i ett historiskt perspektiv. Kanske spelade hennes egen uppväxt bakom den kommunistiska järnridån en viss roll.

Hon föddes 1969 i Ungern och växte upp i skuggan av femårsplaner, statliga monopol och ett begränsat utbud innan muren föll.

– Konsumtion var något exotiskt och fascinerande när jag var barn. Det fanns liksom en lockelse i det ekonomiska som fångade mig som ung historiestudent, säger hon.

Bankerna flyttade in i vardagslivet

Ekonomin lockade och Orsi Husz svarade. Som 24-åring flyttade hon till Sverige. År 2004 disputerade hon med avhandlingen Drömmars värde som är ett slags kulturhistorisk analys av svenskarnas konsumtion under det tidiga 1900-talet. I avhandlingen studerade hon hur ekonomiska drömmar och sociala identiteter påverkar konsumtionen. Från drömmen om ekonomiskt välstånd och social status var steget inte långt till den finansiella sektorn och bankvärlden. Boken Bankminded. Banks as Intimate Agents of Everyday Life in Welfare State Sweden kom ut förra året på det brittiska förlaget Palgrave Macmillan.

– Synen på banker men också på pengar förändrades i spåren av det svenska välfärdssamhällets framväxt. Vanliga människors pengar blev intressanta för affärsbankerna och de erbjöd arbetsgivarna att hantera de anställdas löner. Genom nya checklönekonton klev bankerna in som en mellanhand i den privata vardagskonsumtionen.

Orsi Husz påpekar att betala med check och snart också kontokort var något nytt och inte så lite radikalt för den genomsnittlige medborgaren i Folkhemssverige. Även om många hade sparkonton i sparbanker använde man kontanter i vardagen. Checkar var något som framför allt företag och rika använde, men nu skulle alltså gemene man hantera dessa nya betalmedel.

Den ekonomiska infrastrukturen förändras

Bankernas roll i samhället förändrades och banken flyttade nu in i vardagslivet. Det var på det lokala bankkontoret som man tog ut hushållskassan, betalade månadens räkningar, sparade till barnen och lånade till sommartorpet. Med löneutbetalningarna följde en rad nya tjänster: barnbidragskonto, sparlån för att köpa tv, vitvaror eller semesterresor. Bankerna anställde familjeekonomer som gav råd om allt från fickpengar och hushållsbudget till aktieinvesteringar. Affärsbanker blev mer konsumentorienterade och marknadsförde sig som ”finansvaruhus”.

– Det var en mobilisering från bankernas sida som var enorm. Den här övergången var inte lönsam i början, men blev det med tiden.

60–70 år senare domineras den svenska bankmarknaden av fyra jättar med något olika profiler men med likartade erbjudanden till konsumenterna. Samtidigt befinner sig bankernas funktion i samhället och idéhistorien i förändring.

– Det pågår just nu en kamp om våra pengar. Å ena sidan har vi staten som vill att vi ska hålla oss med kontanter och bankerna som tillhandahåller e-legitimationer. Å andra sidan har vi nätmäklare, privata betalningsförmedlare och inte minst kryptomäklare som utmanar de befintliga strukturerna. Den ekonomiska infrastrukturen håller på att förändras.

Rollen som mellanhand och möjliggörare av konsumtion är inte längre självskriven.