”Det som händer i USA präglar hela forskarvärlden”

Lars Strannegård: "Världskartan ritas om"

Vad gjorde du 2025?

– Det har varit ett enormt intresse kring säkerhets- och försvarsfrågor. Vi har startat ett nytt forskningscentrum som fokuserar på just detta: allt från försörjningskedjor i händelse av krig till innovation i det nya geopolitiska läget, och hur investeringar och kostnader kopplade till försvar och beredskap ska beräknas och redovisas.

– Världskartan ritas om. Det som tidigare hölls för heligt – den liberala marknadsekonomin – förändras nu i grunden. Därför har vi också etablerat ett forskningscenter för grundforskning om marknaden: Philosophies of Markets.

Vad var årets snackis?

– Mycket kretsade kring utvecklingen i USA. Vi har haft intensiva diskussioner om akademisk frihet. Det är ett slags ”Einstein moment” för Europa. Under och efter andra världskriget var USA en fristad för akademisk verksamhet – i dag är det ombytta roller.

Vad ser du när du blickar framåt mot 2026?

– Eftersom samhällsorganiseringen är under omförhandling – det som tidigare togs för givet ser inte likadant ut – vill vi skapa en utbildning som riktar sig till dem som vill in i politiken, offentlig sektor eller internationella organisationer. Vi vill bygga en svensk motsvarighet till Kennedy School of Government eller Sciences Po.

Therese Nilsson: "Påverkar även vår akademiska vardag i Sverige"

Vad gjorde du 2025?

– Mitt ekonomiår fick ett mycket positivt avslut när jag tilldelades ett stort tvärvetenskapligt anslag med forskare i medicin. Jag forskar på hur tidiga investeringar i utbildning och hälsa påverkar hela livet. Framöver kommer jag att fokusera mer specifikt på kvinnors hälsa, med studier om ekonomiska orsaker och konsekvenser kopplade till bröstcancer och gynekologiska cancerformer.

Vad var årets snackis?

– En fråga som överskuggat forskningen är utvecklingen i USA: nedskärningarna och den politiska inblandningen i universitetssektorn. Man pratar om det med amerikanska kollegor, men det påverkar även vår akademiska vardag i Sverige. Den akademiska marknaden är överfull med talanger som lämnar USA och söker sig hit, och våra egna doktorander har svårt att få visum för forskningsvistelser där.

Vad ser du inför 2026?

– Vi går in i ett valår, det kommer att handla en hel del om nationalekonomi och plånboksfrågor. Kanske kommer utbildningsfrågan att ligga där och pyra i bakgrunden. Om den blir en valfråga hoppas jag att både journalister och politiker lutar sig mot den gedigna forskning som svenska nationalekonomer gjort på området.

John Hassler: "Många fruktade ett tullkrig, men vi ser snarare motsatsen"

Vad gjorde du 2025?

– Vi har utvecklat en helt ny global klimatekonomimodell som beskriver ekonomisk aktivitet med väldigt hög upplösning. Det är en beskrivning av ekonomin som bättre överensstämmer med hur klimatmodeller fungerar. I stora länder varierar klimatförändringarna mellan regioner och de ekonomiska konsekvenserna skiljer sig därför åt.

Vad är snackisen bland klimatekonomer?

– Den stora snackisen är en ännu opublicerad uppsats av Adrien Bilal och Diego R. Känzig om klimatförändringarnas konsekvenser för tillväxten. De finner effekter som är ungefär tio gånger större än tidigare studier har visat, i storleksordningen 25 procent lägre bnp än vi skulle haft utan klimatförändringar. Många frågar sig om det verkligen går att tro på, men det är svårt att avfärda deras studie.

Vad ska vi ha ögonen på nästa år, tycker du?

– Många fruktade ett tullkrig, men vi ser snarare motsatsen: alla länder utom USA börjar handla mer med varandra. För att klimatomställningen ska fungera måste vi samarbeta om teknik och dra nytta av varandras framsteg, genom spridning av kunskap och handel. Samtidigt finns en risk att länder av geopolitiska skäl undviker att importera teknik från till exempel Kina. Den balansgången måste vi hantera klokt.

Christina Öberg: "AI och försvar, såklart"

Vad gjorde du 2025?

– Nordic Academy of Management – en förening för Nordens företagsekonomer där jag är ordförande – fyllde 75 år. Det var också året då jag nådde ett personligt ”all-time-high” i forskningspubliceringar. Utöver forskning om disruption kopplat till ekosystem, lite AI och utvecklingen inom ekonomutbildningar fick jag fart på min hobbyforskning om svensk fika och Eurovision Song Contest.

Vad var snackisen inom ditt fält? Hände det något som stack ut?

– Det geopolitiska läget går inte att bortse från. AI och försvar, såklart. Trender som avglobalisering och återgång till ägande av fysiska produkter. Vi har också ställts inför paradoxer, som att avstå från att ta ställning kan vara det mest politiska ställningstagandet. Många av företagsekonomins grundantaganden vrids nu 180 grader.

Vad ser du när du blickar framåt mot 2026?

– Försvarsdriven innovation, som åter att handla om teknikhöjd och produkter snarare än affärsmodeller. Jag tror också på en fortsatt retrotrend och ett ifrågasättande av vår digitala sårbarhet. En antitrend mot AI växer fram i det lilla. Samtidigt är det många bubblor, vi får se vilka som brister. Valresultatets följder för akademin och näringslivet blir avgörande.

Tommy Andersson: "Mycket tankar kring ransonering i händelse av kris eller krig"

Vad har du forskat på 2025?

– Min forskning handlar om hur resurser som inte kan prissättas, som skolplatser eller organ för transplantation, ändå kan fördelas effektivt genom algoritmer. Vi har utvecklat ett nordiskt njurbytesprogram som ökat antalet transplantationer, och under de senaste åren har vi börjat arbeta på ett europeiskt program.

Vad är snackisen inom ditt fält?

– En fråga som tyvärr har blivit högaktuell är hur vi ska tänka kring ransonering i händelse av kris eller krig. När leveranskedjor bryts och import stryps kan man inte låta priset lösa fördelningen. Vi såg det till exempel under covid-19, där hade det behövts en mekanism för att fördela respiratorer och skyddsutrustning. Efter Rysslands invasion av Ukraina har livsmedelsförsörjningen blivit en liknande fråga och jag har ett projekt med Livsmedelsverket som jag ser fram emot att fördjupa.

Vad ser du mer fram emot 2026?

– Nästa år hoppas vi kunna lägga grunden till en europeisk marknad för organ. Det är både spännande och samhällsnyttigt. Det minskar lidande, räddar liv och sparar dessutom väldigt mycket pengar för skattebetalarna. Jag ser verkligen fram emot att den europeiska piloten blir verklighet, och att få följa vilka effekter den kan få.