Djärva satsningen – som kan förändra en hel industri

MÖNSTERÅS. När platschefen vickar flaskan fram och till­baka rinner innehållet från ena sidan till den andra. 

– Det luktar lite tjärigt, säger Karin Dernegård, platschef vid Södra Cell Mönsterås, och häller försiktigt ut några korn i handen. 

Granulatet är lätt. En liten vindpust från Kalmarsund räcker för att de minsta kornen ska börja röra sig. 

Den lilla mängden i flaskan motsvarar ungefär en gren från ett träd. 

Ligninet finns i varje trädstam, buske och grässtrå. Uppemot en tredjedel av ett träd består av lignin. Det fungerar som naturens eget bindemedel och ger växterna styrka att stå upprätta. 

I förpackningsindustrin har det länge varit något som måste separeras för att komma åt cellulosan. Därefter har ligninet främst fått göra nytta som bränsle till pappersbruken. 

För bara några år sedan var lignin ett ämne som få utanför skogsindustrin pratade om. I dag pågår en intensiv jakt på nya användningsområden. 

Forskare och företag undersöker hur lignin kan användas för att ersätta fossila råvaror i allt från asfalt och plast till ingredienser inom livsmedelsindustrin. 

Mest uppmärksamhet väcker kanske batteriforskningen. 

Från gran till elbil

Att ett ämne från gran och tall skulle kunna bidra till batteriet i en elbil låter fortfarande som science fiction. 

Men runt om i världen pågår forskning där lignin undersöks som en möjlig komponent i framtidens batterier, vilket skulle kunna ge skogen en roll i den gröna omställningen som få hade förutsett för bara några år sedan. 

Samtidigt ökar konkurrensen om skogsråvaran. I stora delar av Europa innebär ny lagstiftning och politiska mål att mer mark undantas från produktion. Skogsindustrin har svårt att nå lönsamhetsmålen och Södra är bara ett exempel på koncerner som kämpar i motvind. 

Skogskoncernen gick från miljardvinst till miljardförlust mellan 2024 och 2025 och i fjol försämrades rörelseresultatet med omkring 3,4 miljarder kronor. Vikten av att satsningen på nya anläggningen blir lyckad går inte att underskatta. 

Och det är bakom fabriksgrindarna i Mönsterås som skogsägarföreningens nya ligninanläggning växer fram. Kranar, ställningar och betongfundament breder ut sig över området medan massabruket fortsätter sin produktion bara några meter bort. Investeringen uppgår till drygt två miljarder kronor och omfattar närmare 50 000 kvadratmeter industriområde, delvis på ny mark och delvis inne i den befintliga anläggningen. 

Om allt går enligt plan ska produktionen starta 2027. Då ska ligninet för första gången lämna bruket som en egen produkt. 

Till vänster om infarten ligger timmerlagret. Högar av stockar väntar på att bli pappersmassa i ett bruk som varje år producerar omkring 750 000 ton. Längre in på området pågår byggarbetet parallellt med den ordinarie produktionen. Lastbilar, entreprenadmaskiner och driftpersonal samsas på samma ytor. 

Med 250 byggarbetare på området samtidigt som produktionen fortsätter är säkerheten den fråga som tar störst plats i vardagen för Karin Dernegård. 

– Det är en jättestor satsning och en av de största investeringarna som har gjorts här sedan 1990-talet, säger hon. 

Ökad konkurrens om råvaran

Karin Dernegård har arbetat inom Södra i omkring tio år och varit platschef sedan 2022. Hon har följt projektet från beslut till byggstart och beskriver satsningen som en möjlighet att utveckla bruket i en ny riktning. 

– Det här kommer bli världens största fabrik av det här slaget. Det är väldigt spännande att få vara med och bygga en sådan anläggning. 

Hon ser satsningen som ett sätt att fortsätta växa trots att konkurrensen om råvaran ökar. 

– Det här är ett sätt för oss att växa och skapa mer värde för skogsägarmedlemmarna i Södra utan att vi behöver använda mer skogsråvara.

När rundvandringen fortsätter håller Viktor Odenbrink, ansvarig för ligninprogrammet på Södra i Mönsterås, upp en vanlig svart gummilist. Anledningen är att den innehåller fossila ämnen, något som Södra hoppas kunna delvis ersätta med lignin. 

Detsamma gäller asfalt, där det numera i Sverige testas att göra vägar där den fossila bitumen har ersatts med lignin. 

Södras produktion kommer nästa år att nå betydande volymer och om ligninet blandas med asfalt kommer även en begränsad mix att räcka till bilvägar som sträcker sig genom stora delar av Sverige. Framtidens vägar kan därmed delvis byggas av restprodukter från skogsindustrin och teststräckorna visar på goda resultat.

Redan i dag används ligninet i vissa limprodukter. I stora volymer handlar det om mängder som räcker till enorma ytor av plywood. 

– Vi bygger egentligen inte bara en fabrik här. Vi bygger också en möjlighet att ställa om flera värdekedjor med en produkt som produceras i Sverige. Detta sam­tidigt som vi bygger en ny affär och ett nytt ben för Södra att stå på, säger Viktor Odenbrink. 

Under större delen av skogsindustrins historia har tillväxt handlat om att producera mer. 

I dag är frågan minst lika mycket hur man skapar större värden av samma råvara. 

– För 5 eller 10 år sedan hade nog de flesta en ganska tydlig bild av vad lignin kunde användas till. Men det har hänt otroligt mycket bara under de senaste åren, säger Viktor Odenbrink. 

20 år gammal patent

Lignin är inte den första produkten som lämnar bruket i ny form. Södra producerar redan biometanol som används som drivmedel vid väg- och sjötransport bland annat. Efter sommaren startar produktion av tannin på bruket i Värö, ett ämne som bland annat används inom läder- och foderindustrin. 

Viktor Odenbrink ser det som ett tecken på att massa­bruken håller på att förändras. 

– Fantastiskt kul. Jag har fått vara med på resan med att bygga upp anläggningen för metanolen också. Det är ju inte ofta man lanserar så många nya produkter under en så kort tid, så det är otroligt häftigt. 

Utvecklingen bygger på forskning som påbörjades långt innan de första spadtagen togs i Mönsterås. 

För att förstå varför ligninet plötsligt blivit så intressant behöver man gå tillbaka drygt 20 år i tiden.

Då lyckades forskaren Per Tomani och tre kolleger vid Sveriges statliga forskningsinstitut ta fram en metod för att utvinna lignin ur massabrukens svartlut. Metoden fick patent och lade grunden för många av de ligninsatsningar som nu växer fram. 

– Den nya grejen var att man kunde få fram ett rent lignin. Och det var vi först med att göra. Det är därför vi fick patentet, säger han. 

Nya användningsområden

Patentet blev en viktig pusselbit i den utveckling som nu tagit ligninet från forskningslaboratorierna till miljard­investeringar i industrin.

Hittills har ligninet i svartluten främst använts som bränsle. I Mönsterås producerar det energi till den egna verksamheten och står dessutom för nästan all fjärrvärme till kommunens invånare. Enligt Södra värms omkring 98 procent av hushållen i Mönsterås med energi från bruket.

När den nya anläggningen tas i drift förändras inte det. En betydande del av ligninet kommer även fortsättningsvis att användas för energiändamål. Skillnaden är att en del av flödet i stället tas ut ur processen, förädlas till granulat och säljs vidare som råvara till andra företag.

Det är också där nästa steg i värdekedjan tar vid. Södra producerar själva ligningranulatet, medan andra företag utvecklar de produkter som ska tillverkas av råvaran.

Kunderna finns redan på plats. Både UPM och Stora Enso har tecknat avtal om att köpa ligningranulat från anläggningen när produktionen startar.

60 meter upp i sodapannan breder industriområdet ut sig under oss. Från toppen syns två generationer av skogsindustri sida vid sida. På ena sidan ligger massabruket som i decennier producerat pappersmassa. På den and­ra växer den nya ligninanläggningen fram.

Nu är det upp till bevis för Södra.

En råvara som för bara några år sedan främst betraktades som bränsle ska bli en produkt.

För Viktor Odenbrink är det just där utvecklingen blir som mest intressant.

– Jag tror vi bara har sett början.