Svensk innovation blev startskottet för jakten på lignin

Bakom utvecklingen finns en svensk innovation. I början av 2000-talet var Per Tomani på Rise, Sveriges statliga forskningsinstitut, en av forskarna bakom Lignoboost. Det är en process som gjorde det möjligt att ta fram betydligt renare lignin än tidigare. Det öppnade dörren för nya användningsområden och lade grunden för flera av de satsningar som nu sker i Sverige, Finland, Kanada, Brasilien och USA.

– Tidigare kunde man separera ut lignin, men kvaliteten var inte tillräckligt hög för många användningsområden. Det som var grejen med vår nya process var att man kunde få fram ett väldigt rent lignin, säger Per Tomani.

Sedan dess har en global kapplöpning tagit fart. I dag pågår stora utvecklingssatsningar i bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Brasilien, Kanada och USA. Enligt Per Tomani hör finska UPM, svensk-finska Stora Enso, tyska Mercer, brasilianska Klabin samt amerikanska Domtar till de skogsföretag som hittills ligger längst fram i den kommersiella utvecklingen av att separera lignin för vidareförädling.

Skogens råvara kan ta plats i batterier

Även i Sverige har lignin blivit ett hett utvecklingsområde. Förutom skogsbolagen satsar flera företag på att använda lignin i allt från plaster och kemikalier till framtidens batterimaterial.

Intresset handlar om betydligt mer än traditionella användningsområden. I dag pågår forskning inom allt från lim, plaster och asfalt till framtidens batterier. Samtidigt som samhället söker nya sätt att minska beroendet av fossila råvaror.

– Jag tror jättemycket på batterier. Vi behöver batterier i framtiden i mycket högre utsträckning än vad vi gör i dag, säger Per Tomani.

På frågan om det är realistiskt att framtidens bilbatterier kommer att innehålla lignin tvekar han inte.

– Ja, varför inte? Det finns även andra användningar där batteriets vikt inte är lika viktig, såsom energilagring kopplat till exempel solceller. Det är bara frågan om när.