Varningen: En existentiell utmaning för skogsindustrin

Den nordiska skogsindustrin har under 2025 haft det tufft, pressad av rekordhöga råvarupriser, svagare efterfrågan och en stärkt krona som urholkat konkurrenskraften. Detta har lett till kapacitetsminskningar och olika sparåtgärder.

Prognoserna visar dock att råvarupriserna väntas sjunka under första kvartalet 2026, vilket kan innebära ett välkommet andrum för branschen.

– Lägre råvarupriser och stabilare handelsrelationer kan ge industrin en skjuts mot förbättrad lönsamhet, företagen väntas dock agera försiktigt med kapacitetsökningar, säger Christian Kopfer.

Priserna har börjat gå ned

När det gäller virkespriser har massaved redan tappat runt 10 procent och ytterligare nedgångar på uppemot 15 procent väntas för både massaved och sågtimmer. Men tappen sker från 2025 års rekordnivåer. Enligt Skogsstyrelsens statistikdatabas steg priserna på massaved med 19 procent under det första halvåret 2025, medan motsvarande utveckling för sågtimmer var upp hela 30 procent.

Men lokala variationer finns och de största prisfallen tros komma i södra delen av landet, enligt rapporten.

– När virkesprisernas utveckling skiljer mellan olika regioner blir det än viktigare att planera sina skogliga åtgärder utifrån lokala förutsättningar. Trots att virkespriserna varierar ser vi att skogsmarkspriserna håller sig stabila. Det visar på det långsiktiga värdet av skog och den starka konkurrensen om mark i stora delar av landet, säger Linnea Åkerlund, skogsexpert på Handelsbanken.

"Ser andra värden av att äga skog"

De förväntade prissänkningarna är välkomna framför allt för sågverken.

– Den nivå som priserna ligger på är det inte många som klarar av att betala. Trots de höga priserna har inte skogsägare rusat till avverkning. Som skogsägare borde man kanske passa på, men så har det inte sett ut. Många är inte ekonomiskt beroende av sin skog och många av de privata skogsägarna ser andra värden av att äga skog. Inte bara ekonomiska värden, säger Ola Josefsson, länsansvarig Skog och lantbruk på Handelsbanken i Dalarna.

Avverkningsanmälningarna har sjunkit sedan rekordåret 2022 då angreppen av granbarkborre till stor del låg bakom de höga avverkningsnivårena. Då avverkades 92 miljoner kubikmeter. 2025 pekar åt 88 miljoner kubikmeter, samma nivå som 2013.

Det stora utbrottet av granbarkborre ledde till att sågverken fick söka sig allt längre norrut. Det så kallade prisdiket har flyttat norrut och de högre priserna når ända upp till Siljan idag.

– Tidigare gick gränsen vid Mälardalen. Bolagen i södra Sverige är vana att betala mer och det är fortfarande några hundra kronor billigare för dem jämfört med att köpa i södra Sverige, säger Ola Josefsson.

Bio- och kolkrediter

Utöver inkomster från försäljning av virke utvecklas också en ny potentiell intäktsmöjlighet för skogsägarna i form av bio- och kolkrediter. Men hur skogsindustrin som helhet kan påverkas av att den typen av marknader växer fram anses mer osäkert.

– Marknader för framför allt kolkrediter har förutsättningar att växa framöver, vilket skapar en ny potentiell inkomstkälla för skogsägare. Samtidigt kan framväxten av sådana marknader ha negativa effekter på skogsindustrin, i alla fall de närmsta årtiondena, då det minskar andelen tillgänglig råvara, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker i Handelsbanken.

Finns ett hot

Sammantaget finns hopp om en ljusning nästa år men på längre sikt kan ett betydande hot finnas mot nordisk skogsindustri. Det handlar om kortfibrig pappersmassa från Sydamerika, framställd av i huvudsak eukalyptus. Christian Kopfer ser hotet från den sydamerikanska massan som ”existentiellt” för nordisk skogsindustri och han får medhåll av Ola Josefsson, länsansvarig Skog och lantbruk på Handelsbanken i Dalarna.

– När råvarupriserna för den långfibriga massan i Sverige ligger 30-50 procent högre än vad de gör i Sydamerika, blir det svårt att stå sig i konkurrensen. Eukalyptusen kan ställa till problem för den nordiska marknaden, säger han.

En svensk gran växer cirka 80 år innan den avverkas. Ett eukalyptusträd i Brasilien kan avverkas efter bara sju år och kokas ned till billig, kortfibrig massa som exporteras till bland annat Europa. Även de geografiska förutsättningarna i Sverige gör det svårt att konkurrera på pris när långa och kostsamma transporter väntar till massabruken. I Sydamerika odlas eukalyptus nära kusten och hamnarna. Priset pressas ytterligare. Numera kan den kortfibriga massan användas till mer slitstarka produkter, något som tidigare ansetts vara svårt.

– Vi har Europas dyraste råvara. I Sydamerika har de lärt sig att göra tunna typer av förpackningar av kortfibriga massan. Det kan vara förpackningar som exempelvis flingpaket. Det är mycket oroande för den nordiska massaindustrin, säger Ola Josefsson.