Magdalena Kowalczyk: Dolda konsekvensen av betalskiftet

Först en snabb historisk tillbakablick. På 80-talet gick man till godiskiosken och såg i realtid handflatan tömmas på mynt i takt med att påsen fylldes på med kolor och 50-örestuggummin. När pengarna var slut var det ingen som erbjöd mer godis på kredit.

Otaliga studier visar hur vår hjärna har svårt att förstå abstrakta storlekar - det är betydligt lättare att förstå det vi ser konkret. Förståelse för pengars värde och kontroll på hur de spenderas möjliggörs på ett helt annat sätt när man håller i dem och behöver ge dem ifrån sig. Eller som en Fråga Magda-följare uttryckte det: “...man blir mindre sugen på att nätshoppa. Med kontanter ser man ju hur mycket man gör av med”.

I dag hör det inte till vanligheterna att möta blickar i kollektivtrafik, restauranger eller butiker. De flesta står böjda över en skärm. Eftersom du inte längre behöver, eller knappt kan, använda sedlar eller mynt, finns det inte någon anledning att interagera med andra människor för att få saker gjorda eller inhandlade. Det är ju bara ett kort som behöver blippas, om man ens har lämnat hemmet vill säga.

Utöver det fundamentalt mellanmänskliga i att växla ett par ord när mynt och sedlar växlar ägare medför bristen på kontanter också en faktiskt risk för vår säkerhet. Vi blir betydligt mer sårbara för digitala haverier - vi minns väl alla hur en större livsmedelskedjas kassasystem havererade pga en cyberattack -, digital identitetsstöld och en snabbt ökande mängd allt mer sofistikerade digitala bedrägerier.

Teknik och cybersäkerhet blir trånga sektorer. Tekniska störningar och kapning slår hårt mot såväl näringsidkare som privatpersoner, men exkluderar även vissa kategorier: äldre, asylsökande utan personnummer och funktionsnedsatta. 

Frånvaro av fysiska interaktioner och det lilla mått av reflektion som uppstår när du pratar med en annan leder till isolering och betydligt större risk för att bli lurad.

Det handlar alltså inte bara om att vi på Riksbankens inrådan behöver kunna skaffa livs- och drivmedel i händelse av kris eller krig, eller att internet eller rentutav all el slås ut. Pengahantering kan också handla om mellanmänsklig kompetens, ett större mått av ansvarstagande och i förlängningen om lite bättre trygghet.