Elen kan bli dyr för AI-bolagen – efter nytt lagförslag

Ett omfattande federalt lagförslag om tillståndsprocesser har under hösten gjort framsteg med stöd från både republikaner och demokrater.

”För vart och ett av de här datacentren gäller att om det behövs ytterligare elproduktion, överföringsledningar eller distributionsledningar, ska kostnaderna för detta inte läggas in i elbolagets avgiftsunderlag och vältras över på någon annans elräkning”, säger senator Martin Heinrich, den högst rankade demokraten i senatens energiutskott, i en intervju med Bloomberg News.

Hans republikanska kollega i senaten kommenterade förslagets andra del.

”Det här är ett stort steg mot att göra det snabbare, effektivare och enklare att genomföra infrastrukturprojekt”, sade den republikanska senatorn Shelley Moore Capito från West Virginia, ordförande i senatens miljöutskott.

Capito blev omvald i mellanårsvalet förra veckan. Heinrich blev omvald 2024 och har mandat till januari 2031.

Trots stödet över partigränserna är dock lagförslaget komplicerat, eftersom de två delarna delvis stöds av olika grupper.

Konsekvenser för EQT

Den första delen handlar om att påskynda tillståndsprocesserna för energiprojekt genom kortare miljöprövningar och begränsade möjligheter att överklaga. Det välkomnas av näringslivet men också av klimat- och miljöorganisationer som ser möjligheter att snabbare bygga ut förnybar energi. Andra miljöorganisationer varnar dock för att även fossila energiprojekt kan godkännas utan tillräcklig granskning.

Den andra delen handlar om att datacenter ska stå för de kostnader som deras stora elbehov orsakar i elnätet, i stället för att kostnaderna för bland annat utbyggnader förs över på hushållen och andra elkunder. Den delen välkomnas av amerikaner som kämpar med stigande elpriser.

Lagförslaget kan också få betydelse för svenska EQT:s och BlackRocks planerade utköp av energibolaget AES, som levererar el i Indiana och Ohio. Senator Elizabeth Warren och ytterligare kongressledamöter från båda partierna har begärt att energimyndigheten FERC ska stoppa affären. De befarar att den kan leda till högre elpriser för hushållen och gynna datacenter på elkundernas bekostnad.

Förändrade förutsättningar

Enligt en analys från konsultföretaget Grid Strategies skulle ett datacenter på 1 gigawatt få betala omkring 87 miljoner dollar mer per år för att använda elnätet om förslaget går igenom. Om delstaterna dessutom kräver att datacenter själva betalar för utbyggnaden av den elproduktion som behövs för att täcka deras elbehov, kan kostnaden öka med ytterligare 340 miljoner dollar per år.

I dag, måndag den 9 november, väntar den första omröstningen i senaten om lagförslaget. Normalt krävs 60 röster för att gå vidare. Därefter återstår fortsatt behandling och en slutomröstning i senaten. För att bli lag måste förslaget också godkännas av representanthuset och undertecknas av president Trump.

Demokraternas framgångar i mellanårsvalet har dock förändrat förutsättningarna. Om förslaget inte antas före årsskiftet måste lagstiftningsarbetet börja om när den nya kongressen tillträder den 3 januari.