Emma Holten: Vi har idealiserat mäns liv i feminismen
Emma Holten är debattören som föreläst om feministisk ekonomi i flera år. I sin debut Underskott, för vilken hon nu belönas med årets Sara Danius-pris, vill hon peka på att ekonomiska modeller inte har ett perfekt sätt att bestämma värdet av något. Framförallt omsorgen, som hon definierar som ett ”underhållsarbete av människan”, lämnas utanför kalkylen.
EFN:s Samantha Coard intervjuade Emma Holten om boken som skapat stora rubriker i hemlandet Danmark, och som i mars kom ut i svensk översättning på Albert Bonniers Förlag. Här är sju höjdpunkter från deras konversation.
1. Ekonomins språk styr
”Det är ett språk som har fått monopol på att definiera vad som är värdefullt – ekonomins språk. Vad vi har råd med är detsamma som vad som är möjligt. Vi kallar faktiskt samhället för en ekonomi. Det som jag visar i boken, är att hela vägen i ekonomins historia – från första början fram till de allra senaste ekonomiska modellerna – är att omsorgen är en akilleshäl. Området har en tendens att bli nedprioriterat när vi tar politiska beslut, när vi debatterar vad vi har råd med och vad som är ett vackert samhälle.”
2. Oenigheten bland ekonomer
”När vanliga människor ser en ekonom, så tänker de att den är som en kemist eller fysiker. Men som ekonomen Lauren Summers brukar säga: Om du frågar fem ekonomer hur de ska lösa ett problem så får de tio olika svar. Ekonomer är oeniga. Jag tror det var den danska overvismænden Carl-Johan Dalgaard som sa att han hade lust att kasta min bok ur fönstret. Och några ekonomer sa att de tyckte att boken var det viktigaste som vi behöver just nu. Jag tror att den oenigheten inom ekonomi är väldigt viktig att synliggöra.”
3. Kritik mot pris som måttstock på värde
”Det är inte så att vi har rätt pris på H&M-klänningen och inget pris på omsorg i hemmet. Jag vill gå längre och säga att priset på H&M-klänningen kanske inte heller speglar klänningens värde. Varje gång vi ser på en sak ska vi inte bara se på priset – vi ska se på vad som händer runt den saken. Vad betyder den för naturen? För sociala relationer? För de som förbrukar den? Blir de sjuka? Blir de friska? Vad händer med dem? Jag är skeptisk till hela idén.”
4. Omsorgens betydelse för ekonomin
”Omsorgsarbete är allt från att få kemoterapi när du har cancer, till en kompis som dricker en flaska vin med dig när du just har skilt dig. Jag pratar om människan som någonting som ska underhållas. Människor ska hela tiden hållas igång, vi ska ha kompisar, medicin, ro, sömn, mat. Jag är intresserad av vem som bidrar till underhållet. Vem gör arbetet och bidrar till aktiviteterna? Orsaken till att det heter feministisk ekonomi är inte att bara kvinnor behöver omsorg. Men statistiskt är kvinnor extremt överrepresenterade i hur mycket tid de lägger på att ta hand om andra.”
4. ”Sjuksköterskan har möjliggjort min lön”
”Jag är själv kroniskt sjuk och var inlagd på sjukhuset 2019. De räddade mitt liv, inget snack om saken. Ett år efter det kommer jag ut och läser i en tidning att kvinnor är ett underskott för staten, att de tar mer och bidrar mindre. Och ifall kvinnor var mer som män skulle Danmark vara rikare. Där ser jag ju att sättet man räknar på bidrag till samhället är genom skattebidrag. Men så som vi ser det i en feministisk ekonomi, och så som jag ser på det, kan du inte räkna sjuksköterskans värde utifrån hennes lön. För hon har ju möjliggjort min lön.”
5. ”Jag tycker att trad wives har en rimlig poäng”
”Det är mycket viktigt för mig att jag både skriver om omsorgen som börda och gåva i min bok. Som feminist ska man kunna ha båda blickarna. I många år har vi haft en feminism som idealiserat mäns liv. Där tycker jag att den konservativa kritiken kan ha haft rätt. Ekonomin och feminismen har haft ett oheligt äktenskap, där man velat att kvinnor ska ’ut, ut, ut’ (i arbetslivet). Det har varit på bekostnad av familjer, av vänskaper. Jag tycker definitivt om vi ser på trad wives, eller vad man ska kalla dem, att de har en rimlig poäng. Men jag måste säga, att som feminist och kvinna blir jag alltid jätteorolig när jag ser kvinnor utan inkomst. Kvinnor ska också kunna ha självbestämmelse. Och pengar betyder jättemycket.”
6. Omsorg som investering istället för utgift
”Det är inte bra för privat business eller den privata sektorn att omsorgen inte funkar, vilket vi nu börjar se i välfärdsstaterna. Om alla är stressade, inte har tid att se sina barn och ska medicinera sig för att klara dagen, är det inte heller bra för Handelsbanken eller H&M. Statistik visar att omsorg i offentlig sektor har ett direkt samband med politisk polarisering. När folk inte känner sig värdigt behandlade och att de betyder något, blir de arga och frustrerade. Därför är omsorg också en investering i demokratin. I tillit. Det får folk att känna att de betyder någonting, att de blir viktiga. Jag tror att det är ett jättevärde i omsorgen som vi helt tappar när vi ser den som en utgift och inte som en investering.”
SE MER: Samantha Coards intervju med Emma Holten
Följ taggar