Erik Angner: Klimatbudskap som får oss att agera

Hur får man människor att återvinna och på andra sätt bete sig miljömedvetet? Det är en ödesfråga, så här i klimatkatastrofernas tid.

Frågan inställer sig varje gång jag går till bostadsrättsföreningens återvinningsrum. Folk är chockerande dåliga på att följa enkla instruktioner, som att platta till papperskartonger innan de slängs i containern. Och i vår förening, på välbeställda Östermalm, finns få medlemmar som är nyanlända eller som av andra skäl kan ursäktas på grund av okunskap.

Den hittills största studien som försökt besvara frågan publicerades förra året. Studien, Addressing climate change with behavioral science: a global intervention tournament in 63 countries, var ett samarbete mellan hundratals forskare världen över. De rekryterade nästan 60 000 deltagare från 63 länder. Forskarna ville veta om något slags enkelt budskap om klimatförändringar skulle kunna leda till faktisk handling.

Varje deltagare fick ett av elva olika budskap. Vilket avgjorde slumpen.

Forskarna tittade sedan närmare på två olika utfall. Det första var om mottagarna var beredda att skriva något om klimatförändringar på sociala medier. Det andra var om de var villiga att lägga tid på en i övrigt ointressant och meningslös aktivitet för ett gott ändamål: att plantera träd i Afrika för att motverka klimatförändringarna.

En slutsats bekräftade det som bostadsrättsföreningar redan vet, nämligen att det är svårt att få människor att göra rätt. Det är förstås nedslående, men kan ändå ge lite tröst till föreningar som gång på gång misslyckats.

En annan slutsats var att det budskap forskarna kallade ”kris och katastrof ” var direkt skadligt. Budskapet betonade klimatkatastrofens omfattning på ett sätt som triggar rädsla eller andra negativa känslor.

Det visade sig vara det effektivaste budskapet när det gällde att motivera människor att lägga ut information på sociala medier. Negativa budskap har ofta större genomslag på sociala medier än positiva.

Men sådana budskap var också de sämsta när målet var att motivera människor att faktiskt göra något för att motverka klimatförändringar. Det gjorde mottagarna mindre benägna att anstränga sig för att plantera träd i Afrika.

Försök att motivera människor genom rädsla kan skapa känslor av hopp och hjälplöshet – och i värsta fall göra verklig skada.

Vad återstår då för den som vill få sin omgivning att återvinna och på andra sätt bete sig miljömedvetet?

Forskarna har gjort hela datamaterialet tillgängligt på nätet. Där syns att vissa budskap fungerade bättre i Sverige än i många andra länder. Tre saker utmärker sig:

För det första fungerar det att understryka att forskare i stor utsträckning är överens om vad som behöver göras. För det andra kan det vara effektivt att hänvisa till att klimatförändringar hotar svenska traditioner och vår livsstil – och att miljömedvetet agerande därmed blir ett sätt att försvara den. För det tredje har det betydelse att peka på gemensamma moraliska normer, exempelvis att det anses moraliskt rätt att hålla naturen ren.

Det finns hopp, både för min bostadsrättsförening och klimatet.