Experten om AI-boomen: ”Den kraschar till slut”

Stockholmsbörsen handlas ner för andra dagen i rad, drivet av stigande ränteoro och högre oljepriser. Rose Marie Westman, oberoende ekonom och tidigare ordförande för Sjunde AP-fonden, tycker aktiemarknaden trots det stått emot räntan ganska länge och inte riktigt tagit till sig uppgången.

– Jag tror att det kan bli mer av den varan, säger hon i Börslunch.

Hon ser stora risker för aktiemarknaden i dagsläget som varierar för olika sektorer och länder. En risk gäller koncentration i USA där allt kretsar kring AI.

– Den stora investeringsboom vi har nu med 3,8 procent av BNP är den största investeringsboom vi haft kring ett nytt teknologiskt skifte. Det är klart att den inte kommer landa mjukt utan den kraschar till slut som det brukar göra.

Varningsklockorna ringer på räntemarknaden

Att kraschen kommer är det ingen tvekan om utan frågan är bara när. Hon säger att varningssignaler börjar synas som finansieringsproblem för AI-bolagen där börsnoteringar dras tillbaka och på räntesidan är det tydligast.

– När Elon Musk ville ha 40 miljarder dollar till Space X så gick CDS-spreaden direkt isär på det, så nu märker man på räntesidan men det syns fortfarande inte på aktiesidan. Där har ju Space X hämtat sig väldigt väl den sista tiden, säger hon.

Att vinna AI-racet trumfar nu allt och det är bara att köra på utan regler, säger Rose Marie Westman. Hon tycker att USA och Kina befinner sig i ett läge där man satsar allt vad som krävs för att det ska lyckas.

AI-bolagens cirkulära finansiering där man utifrån inte vet vem som betalar vem har blivit en enorm koncentrationsrisk för marknaden.

– Om det här skulle vara ett enskild bolag med en sån luddig affärsmodell där man inte vet hur det i slutändan landar så skulle man vara ytterst försiktig med en sån placering.

Någon måste betala för bolagens lönsamhet

Kjetil Houg, vd på norska Folketrygdfondet, säger att för att de stora aktörerna som Open AI och Anthropic ska klara av att bli lönsamma måste någon betala för det.

– Och det blir du och jag, säger han.

Han säger att betalningsviljan för bolagens modeller blir avgörande i framtiden och det handlar också om var kostnaden för token landar.

– När jag köper mitt Spotify-abonnemang är jag villig att betala 150–200 kronor i månaden. Hade det kostat 2 000 kronor i månaden, hade jag varit det då?

Det är samma resonemang som gäller för AI-bolagen. Med den cirkulära ekonomin där bolagen investerar i dag med intäkterna från framtiden.

Får exponering på ett eller annat sätt

Folketrygdfondet förvaltar 460 miljarder norska kronor i nordiska bolag och investerar därför inte direkt i AI-ledarna. Men man blir exponerad mot megatrenden på ett eller annat sätt, säger han.

Kjetil Houg tycker alla de stora bolagen börjar använda AI allt mer operationellt och har blivit en kritisk faktor.

– I våran portfölj hade vi ett svenskt bolag som heter Sivers som plötsligt steg 300 procent på två månader, vilket var rent AI-relaterat.

– I Norge hade vi Nscale med Aker som nu också kanske blir en börsnotering. Det visar hur mycket det kan påverka oss och värderingen på traditionella industribolag, säger han i Börslunch.

Se hela avsnittet av EFN Morgon: