Experten om Kanadas tullsvar: Sätter ned foten mot Trump
Åtgärden beskrivs som ett ”dollar för dollar”-svar mot USA:s tidigare tullar.
– Mark Carney hade inget annat val än att svara, säger USA-ekonomen Elisabet Kopelman.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
”Handelskonflikten med USA fördjupas”.
”Risk för ett bredare handelskrig”.
Så lyder rubrikerna från CNBC respektive Bloomberg efter att Kanada på tisdagen infört tullar på hundratals produkter från USA.
Tullarna varierar mellan 15 och 50 procent och omfattar amerikanska varor till ett sammanlagt värde av 27,6 miljarder dollar, motsvarande över 260 miljarder kronor. De berör jordbruksutrustning, mejeriprodukter, papper, hushållsapparater och elektronik. Tullsatsen på amerikanska stål-, aluminium- och järnprodukter fördubblas samtidigt till 50 procent.
De kanadensiska draget sker efter de kollapsade handelsförhandlingarna mellan Washington och Ottawa.
Kanadas premiärminister Mark Carney hoppas att en mer konfrontativ hållning mot USA:s president Donald Trump i slutändan ska stärka Ottawas förhandlingsposition gentemot USA, som är landets största handelspartner.
Bloomberg noterar att åtgärderna kommer slå särskilt hårt mot amerikanska exportörer i delstater som Michigan och Ohio som har en omfattande handel med Kanada. Det väntas även bli jämna val i dessa delstater i det stundande mellanårsvalet i USA.
”Under hårt politiskt tryck att svara”
SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman är inte förvånad över att Kanada kom med ett tullsvar.
– Eftersom det inte blev någon lösning i förhandlingarna så skulle tullarna träda i kraft, vilket de gör nu. Mark Carney är under hårt politiskt tryck att svara, och det har inte bara med handelspolitiken att göra utan med hela Trumps attityd mot Kanada. Så han hade inget annat val, säger hon.
Hon tror samtidigt att både USA och Kanada vill nå en lösning i slutändan.
– Det är inget hot mot USA:s ekonomi det här. Men sen kan det vara problematiskt, inte minst för relationerna mellan delstater på olika sidor gränsen. Men den direkt ekonomiska betydelsen blir inte så stor, utan det handlar om symboliken, att det är ett land som svarar genom att sätt ned foten.
Elisabet Kopelman säger samtidigt att det finns en gräns för när Kanada kan behöva vika ned sig.
– Ett utvidgat handelskrig skulle så klart slå hårdare mot Kanadas ekonomi eftersom deras ekonomi är mycket mindre. Så de kan inte fortsätta matcha USA dollar för dollar. Men delvis skjuter ju USA sig i foten därför att en del av vad man bråkar om handlar om tunga lastbilar. Det skulle ju ha bäring på Fords fabrik i Kanada och Trump vill tvinga tillbaka amerikanska biltillverkare, men det är ju en kostnad.
Kan det här få följdeffekter för svenska bolag?
– Det är klart att andra länder kan dras in i det här. För bilindustrin så är allt som förstör handelsrelationer mellan USA och Kanada dåligt eftersom det är så integrerat.
Följ taggar
