Experten: Psykologin bakom börskaoset
Gårdagens dramatiska kursrörelser kan till stor del förklaras av psykologi enligt Niklas Laninge, sparpsykolog på Opti.
– Vi hittar de svar som bekräftar vår tes snarare än de som faktiskt är korrekta, säger han.
Börserna har varit volatila under det senaste dygnet – något som enligt Niklas Laninge, sparpsykolog på Opti, triggar vår ”aversion för förluster och osäkerhet”.
– Det som händer är att de som redan har en tes väljer att projicera den på svängningarna. De som exempelvis tror att det finns en AI-bubbla tolkar rörelserna som ett bevis på det, säger han i EFN:s ”Börslunch” och tillägger:
– Det är lite så vår hjärna fungerar. Vi letar efter sådant som stryker oss medhårs, snarare än sådant som ifrågasätter oss.
Samtidigt faller kurserna tillbaka från höga nivåer. I USA har techsektorn drivit S&P 500 uppåt under året, och den ökande optimismen har av flera experter och analytiker beskrivits som ”spekulativ”.
– Den som bara ser dåliga alternativ framför sig blir väldigt sugen på hög risk. Det kan vara personer som ser att tåget har gått, tittar på börskurvorna, ångrar att de inte var med, och tar ganska radikala risker på vägen upp.
Alla bolag vill få en ”AI-stämpel”
Han menar att det rådande narrativet på marknaden har handlat om AI:s potential för bolag, vilket skapar ett tryck att ”skohorna sig in i det” för att inte missa optimismen.
– Många privatsparare har kanske inte koll på alla detaljer, men de ser att AI nämns i positiva ordalag. Vi tenderar att ta till oss berättelser mer än fakta, säger Niklas Laninge.
Han beskriver också att börsen ofta präglas av ”följa John”-beteenden, där investerare tar rygg på varandra och skapar överdrivna rörelser.
– Människor går väldigt snabbt från att känna sig som nybörjare till att uppleva sig som kunniga – oavsett om det gäller en A-kurs i filosofi eller någon som precis börjat sätta sig in i AI.
Han pekar dessutom på att vi lever i ett samhälle med enorma informationsflöden, vilket gör det enkelt att hitta förklaringar som bekräftar våra egna farhågor och förstärker rörelser åt båda håll.
– Vi hittar de svar som bekräftar vår tes snarare än de som faktiskt är korrekta – eller accepterar att det ibland helt enkelt inte finns något svar.