Fastighets-vd:n: Då blir det en våg av utköp och storaffärer

– Med de substansrabatterna som vi har så ser jag två alternativ. Det ena är att det blir en korrigering i marknaden och det andra är att bolag blir uppköpta. Du har sådan diskrepans mellan hur börsen värderar fastigheter och hur fastighetsmarknaden värderar fastigheterna, säger han till EFN och fortsätter:

– Vi kan sälja våra bostadsfastigheter i dag på marknaden och få ut vad de är bokförda till.

Trianon har gjort en del försäljningar i linje med sina bokförda värden under 2025 och 2024 men har inte lyckats stänga det nära 50-procentiga gapet mot substansvärdet.

– Vi har sett det historiskt förr. I fastighetskrisen på 90-talet och en bra bit in på 2000-talet så var det rabatter och väldigt många bolag blev uppköpta då.

Och du tror att något liknande kommer hända igen nu?

– Antingen blir det strukturaffärer, en korrigering i marknaden eller utköp från börsen.

Skissar du på någon strukturaffär eller ett utköp?

– Det har jag inga kommentarer till och kan inte kommentera oavsett.

Han konstaterar dock att många fastighetsbolag, inklusive Trianon, hade gynnats av att bli lite större.

– Det har aldrig funnits så många fastighetsbolag som det finns för närvarande och många är alldeles för små. Vi är också för små för att vara på börsen, men vi är inte minst.

Experter efterfrågar konsolidering

En konsolidering i sektorn hade varit logisk enligt analytiker som EFN talat med, men än så länge har det varit ont om större affärer i sektorn. Även EFN:s analytiker Peter Hedlund har efterlyst affärer i sektorn och bland annat pekat ut Klarabo och Trianon som tänkbara bolag.

På måndagen kom dock beskedet att Sveafastigheter och Klarabo går samman, två bostadsbolag som handlats med rejäla substansrabatter.

I samband med affären lyftes bland annat att storleken på det nya bolaget möjliggör effektivare förvaltning och kostnadsbesparingar.

Argumenten känns igen från när Brinova och K-fastigheter i slutet av 2024 gjorde en större affär som resulterade i att K-fastigheter blev ägare till knappt 58 procent av aktierna i Brinova.

– Håller du på med lågmarginalprodukter vilket bostäder ändå är så behöver du storlek för att kunna nyckla ut kostnaderna. Det var rationaliteten bakom K-Fast-Brinova-affären och det är antagligen rationaliteten bakom dagens affär mellan Sveafastigheter och Klarabo som jag förstår det. Det kostar pengar att vara i en noterad miljö och givet central administration och finansieringskostnader så är det klart fördelaktigt att vara lite större, säger Jacob Karlsson, vd och grundare av K-Fastigheter.

K-Fastigheter ska fortsätta arbetet med att se över möjligheten att avyttra färdigställda och pågående projekt för att att stärka balansen samt på sikt möjliggöra utdelningen av Brinova.

”Ganska realistiska värden i böckerna”

– De senaste avyttringarna har vi gjort någonstans till en direktavkastning på 4,8 procent, och det är där någonstans vi har dem i böckerna, säger han och pekar samtidigt på Brinovas försäljning i Danmark som gjordes 10 procent över bokfört värde.

– Jag kan bara bara svara för K-Fast och Brinova men jag anser att vi numera har ganska realistiska värden i våra böcker.

Men börsen verkar inte hålla med, och det gäller inte bara K-Fast och Brinova?

– Bankaktier har gått otroligt starkt de senaste två åren men du kunde under väldigt lång tid köpa dem under price/book, trots att de var väldigt välskötta. De fick mycket stryk och var i dåligt skick efter finanskrisen men efter att de städat upp balansen så tog det lång tid innan marknaden började uppskatta dem. Det man kan säga är att vi har sålt fastigheter 2023, 2024 och 2025 och institutionellt kapital är på de nivåerna som finns i böckerna, säger Jacob Karlsson.

Tanken är att K-Fastigheters innehav i Brinova ska delas ut till bostadsbolagets aktieägare vid tillfälle.

– Det vi har sagt är att det är mer händelsestyrt än tidsstyrt. Vi vill förbättra ytterligare lite helägda projekt innan vi delar ut Brinova, säger Jacob Karlsson.