Forskning: Rätt kompis kan ge dig högre inkomst

Vem du hade som bästa kompis i sjätte klass kan ha format din ekonomi som vuxen – och betydde mest för dem som hade minst hemifrån.

Illustration av en person med rött flätad hår som bär hjärtformade solglasögon och håller upp mobiltelefoner.
Ny forskning ger empiriskt stöd för att sociala närverk kan fungera som ekonomiska resurser. Foto: Josefin Gahmberg
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Ett välkänt samband är att barn till välbärgade föräldrar tenderar att själva bli välbärgade vuxna. Men en ny studie från Stockholms universitet pekar på något tycks ha underskattats: vem som var din bästa kompis i skolan.

Forskarna Klara Gurzo, Olof Östergren, Pekka Martikainen och Bitte Modin har följt drygt 10 000 individer födda 1953 i Storstockholm, från grundskoleåren till vuxenlivet. Uppgifterna är hämtade ur Stockholms födelsekohortstudie, där barnen i sjätte klass på 1960-talet fick nominera sina tre bästa klasskamrater. Decennier senare kopplade forskarna ihop dessa sociometriska uppgifter med inkomstregister, för både barnen och deras föräldrar.

Spelar roll även senare i livet

Barn med minst en vän vars föräldrar tillhörde den högsta inkomstkvartilen uppnådde i genomsnitt något högre inkomster senare i livet än klasskamrater utan sådana kontakter.

Effekten är tydligast för barn från låginkomstfamiljer. För dem verkar vänskap med en mer resursstark klasskamrat fungera som en form av socialt kapital – en indirekt tillgång till information, ambitioner och nätverk som annars saknas i den egna hemmiljön. När forskarna rör sig uppåt i inkomstfördelningen minskar skillnaden gradvis, och bland barn från välbärgade familjer försvinner kompiseffekten nästan helt.

En möjlig förklaring är utbildning. När forskarna tar hänsyn till individernas utbildningsnivå försvagas sambandet mellan privilegierade vänner och inkomster i vuxen ålder, vilket tyder på att vänskapsrelationer kan påverka utbildningsval och studiemotivation. Samtidigt kvarstår en del av effekten även efter sådana kontroller, vilket antyder att kontakter och normer i vänkretsen kan spela roll även senare i livet.

Studien ger därmed empiriskt stöd åt en klassisk sociologisk idé: att sociala nätverk kan fungera som ekonomiska resurser. Ibland börjar de resurserna redan på skolgården.

Referenser

Gurzo, K., Östergren, O., Martikainen, P., & Modin, B. (2024). The impact of privileged classroom friends on adult income and income mobility: a study of a Swedish cohort born in 1953. Social Forces, 102(3), 1068–1088. DOI: 10.1093/sf/soad079

Följ taggar

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel