Forskning: Tidiga insatser ger högre inkomster och längre liv
Svenska reformer som barnavårdscentraler och fri skolmat har haft betydligt större effekter än vad forskningen tidigare kunnat visa. Nyare studier visar att insatser tidigt i livet inte bara förbättrar barns hälsa, utan också påverkar utbildning, inkomster och livslängd.
När barnavårdscentraler började införas i Sverige under 1930-talet var syftet att minska spädbarnsdödligheten. Nationalekonomen Therese Nilsson har i flera studier analyserat vilka konsekvenser reformen faktiskt fick. Eftersom barnhälsovården infördes stegvis i olika delar av landet går det att jämföra barn som fick tillgång till barnhälsovård med barn som stod utanför.
På kort sikt är effekterna tydliga: Spädbarnsdödligheten minskade med över 20 procent i områden där barnavårdscentraler infördes. På längre sikt klarade sig barn som fått tillgång till barnhälsovård bättre i skolan, nådde högre utbildningsnivåer och hade högre inkomster som vuxna. De uppvisade också lägre dödlighet senare i livet.
– Det mest slående är hur långt effekterna sträcker sig. Vi kan följa individerna nästan hela livet, säger Therese Nilsson.
Skolmatens direkta effekt
Studierna bygger på svenska registerdata där individer kan följas över flera decennier. Med hjälp av så kallade naturliga experiment försöker forskare isolera reformens effekt från andra faktorer, som familjebakgrund och bostadsområde.
Liknande metoder har använts för att studera effekterna av den svenska skolmaten. När gratis skolmåltider började införas från 1940-talet skedde det vid olika tidpunkter i olika kommuner. De regionala skillnaderna skapade ett naturligt experiment. Nationalekonomen och professorn Petter Lundborg har tillsammans med kollegor kartlagt när varje kommun införde skolmat genom omfattande arkivstudier, bland annat i gamla statsbidragsredovisningar.
Resultaten visar att elever som hade tillgång till skolmat under hela grundskoletiden senare i livet i genomsnitt hade omkring tre procent högre inkomster. Effekterna var tydligast för barn från socioekonomiskt svagare hem.
– Den svenska skolmaten är i praktiken ett extremt storskaligt experiment. Den når nästan alla barn och gör det möjligt att mäta effekter över hela liv, säger Petter Lundborg.
Eftersom reformen omfattade hela elevgrupper, snarare än utvalda riskgrupper, går det också att studera effekter på samhällsnivå.
Intresset för modellen växer
Både barnhälsovården och skolmaten är exempel på universella reformer, insatser som riktas till hela barnpopulationen. De är kostsamma, men ger samtidigt bättre möjligheter att utvärdera långsiktiga effekter. Sverige har dessutom ovanligt omfattande registerdata, vilket gör det möjligt att följa individers livsbanor över flera decennier.
Internationellt har intresset för den svenska modellen vuxit, både när det gäller barnhälsovård och offentligt finansierade skolmåltider. Flera europeiska länder diskuterar i dag hur liknande system kan införas.
Sammantaget pekar forskningen mot samma slutsats: Insatser under livets första år och under skolgången kan få långvariga effekter, både för individers livschanser och för samhällsekonomin i stort.
Följ taggar
