Förvaltaren tror på bankaktier: ”Haft extra draghjälp”
– Den har gått riktigt starkt, så relativt sett har aktien blivit lite dyrare, säger han i EFN Morgon.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
De nordiska storbankerna har krossat index det senaste året och utveckligen ser ut att fortsätta om man väljer att tro SEB:s Tommi Saukkoriipi.
Han ser fortfarande god potential för en stabil riskjusterad avkastning och förvaltar alla de fem största nordiska bankerna sedan han nyligen valde att krydda portföljen med Danske Bank.
– Nu har vi haft lite extra draghjälp av de stigande räntorna som såklart mumma för bankernas intjäning, i alla fall när räntorna går de första 2-3 procenten. Därefter kan man diskutera vad effekten blir för den underliggande kreditefterfrågan och vid vilken nivå ska man vara oroad för kreditförluster, säger han i EFN Morgon.
Fortsatt intressanta värderingar
Men trots ett möjligt orosmoln gällande kreditefterfrågan ser han gott på bankaktierna även om man inte ska jämföra utveckligen och potentialen med amerikanska AI-bolag.
– Så här långt tycker vi fortfarande att värderingen ser nog intressant ut, även om vi också beaktar balansräkningar som bådar för fortsatt goda utdelningar och återköp. Nej, det går inte att jämföra med amerikanska AI-bolag, det är inte i den ligan vi spelar i. Men är man ute efter en god riskjusterad avkastning på sikt så tycker vi att det ser intressant ut, säger han.
Stuvat om i portföljen
Av bankerna är Swedbank det klart största innehavet följt av Nordea, SEB, Danske Bank och minst av alla Handelsbanken. Nordea valde Tommi Saukkoriipi nyligen att fylla på av sedan aktien släpat efter något mot de andra.
– Och omvänt har Swedbank gått riktigt starkt så relativt sett har den blivit lite dyrare, säger han.
Med det sagt ser han en hel del tillväxtmöjligheter för Swedbank som gynnas av sin starka position i Baltikum.
– Baltikum går riktigt starkt. Det är god kreditefterfrågan och efterfrågan på sparprodukter, där Baltikum befinner sig ungefär där Sverige var på 80-talet, samtidigt som belåningsgraden är förhållandevis låg hos både företag och hushåll, säger han i EFN Morgon.
