TOPPNYHETER:

Förvaltarens vinnare bland vattenbolagen: ”AI syns”

AI-sektorns omättliga törst för vatten sätter press på en redan ansträngd råvara. När OECD nu spår att enorma investeringar krävs i vatteninfrastruktur ser Robert Lindblom, förvaltare på Havsfonden, flera vinnare bland ”vattenbolagen”.
– Det är definitivt ett bolag att hålla koll på, säger han i EFN:s Börslunch.
En man i kostym och glasögon sitter i en tv-studio.
Robert Lindblom, förvaltare på Havsfonden, ser flera vinnare bland ”vattenbolagen” när råvarans brist blir allt större.

AI väntas sluka lika mycket vatten som 1,3 miljarder människor år 2030 – och vattenbristen är redan här i stora delar av världen. Enligt Johanna Kull, hållbarhetschef på DNB Carnegie Private Banking, har vattnet som råvara tagits lite för givet trots att det är avgörande för det mesta.

– Det är en insatsvara och avgörande för lantbruk, jordbruk, energisektorn och industri där nu AI kommit in. Nu börjar den frågan lyftas mer och mer, säger hon i Börslunch.

Enligt World Resources Institute väntas andelen av globalt BNP som är exponerad mot hög vattenstress att femdubblas år 2050 jämfört med nivån 2010.

– Vi har sett gruvor i Brasilien som inte fått utöka sin verksamhet på grund av vattenfrågor, vi har i Taiwan och Nederländerna sett hur datacenter inte fått byggas.

Stora investeringar krävs för att möta behovet

Samtidigt krävs investeringar för att släcka törsten. Enligt OECD krävs det 22 600 miljarder dollar till vatteninfrastrukturen fram till 2030 för att möta det stigande behovet av sötvatten.

Robert Lindblom, förvaltare på Havsfonden som i dag har 82 bolag i sin portfölj, menar då att som investerare behöver man då ställa sig frågan: vem får de pengarna?

Ett bolag som han och Havsfonden har i sin portfölj är brittiska United Utilities som stigit nästan 17 procent på Londonbörsen i år och verkar inom den regulatoriska marknaden.

– De har stor investeringsplan för nordvästra England som är intressant. De ska investera 11,5 miljarder pund i att förbättra vatteninfrastrukturen och har också lagt fram ett förslag nu för att lösa datacenterfrågan, säger han.

Havsfonden B

Utveckling i år: 14,9 procent, mot OMXS30 på 14,4 procent.

Utveckling 1 år: 16,4 procent, mot OMXS30 på 24,7 procent.

Havsfondens fem största innehav:

  1. Wallenius Wilhelmsen

  2. Novonesis (Novozymes) B

  3. United Utilities Group Plc

  4. Kubota Corp

  5. Severn Trent Plc

”AI syns i resultaträkningen”

Han tycker de marina bolag som ligger i framkant på att kunna hantera vattenbristen och ligger inom vatteninfrastruktur är intressanta och pekar på bland annat rederibolagen. Havsfonden äger bland annat Wallenius Wilhelmsen, som stigit 80 procent sedan årsskiftet på Oslobörsen.

Ett bolag som varit vinnare på den stigande efterfrågan på datacenter är det amerikanska bolaget Watts Water Technologies.

– De hade försäljningsökning på 12 procent senaste kvartalet och vd:n där säger att den största delen ut av den tillväxten kommer från efterfrågan i datacenter.

– Samtidigt utgör det bara 8 procent av försäljningen och det visar att AI syns i resultaträkningarna och orderböckerna, men för vattenbolagen är fortfarande den åldrande infrastrukturen det som är det stora verksamhetsområdet för de traditionella bolagen, säger Robert Lindblom.

Franskt bolag att hålla koll på

Inom vatteninfrastruktur finns franska Veolia i Havsfondens innehav.

– De levererar infrastruktur och är ett av de ledande bolagen inom avsaltning. Enligt egen bedömning är det ungefär 18 procent av världens avsaltning som Veolia levererar så det är definitivt ett bolag att hålla koll på.

Robert Lindblom tror att avsaltning av vatten är en lösning för många där havet är nära, men för att det ska fungera krävs det att vattnet är tillräckligt rent.

– Men den snabbaste lösning kommer ändå att vara att täppa läckage och fixa den infrastruktur som är väldigt, väldigt dålig.

Enligt Johanna Kull kommer problemen bli så pass stora och inte vara övergående inom de kommande tio åren att pengarna måste börja komma.

– EU lyckades till stor del att driva privatkapital till den gröna omställningen, nu är det dags att faktiskt driva kapital till den blå ekonomin också. Där är vi nog, att det är så pass akut att det kommer ske, säger hon i Börslunch.

Se hela avsnittet av Börslunch här:

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel