Fulla lador men tunna plånböcker för svenska bönder
Sveriges bönder har skördat den största spannmålsskörden på 40 år. Men trots fulla lador är många lantbrukare pressade ekonomiskt. Fallande spannmålspriser och fortsatt höga priser på insatsvaror gör årets resultat sämre än i fjol.
– Det blir paradoxalt, säger Hans Ramel, lantbrukare och LRF-styrelseledamot.
Totalt 6,3 miljoner ton är årets spannmålsskörd i Sverige enligt Jordbruksverkets sammanställning.
– Vi har haft en fin skörd här också, på det mesta utom raps faktiskt. Jämfört med förra året är det bättre, säger Hans Ramel, som bedriver växtodling på 1 600 hektar i Övedskloster i Skåne.
Men trots de stora volymerna är stämningen inte inte på topp bland lantbrukarna. Priserna på spannmål har fallit med omkring 15 procent jämfört med i fjol. Samtidigt ligger kostnaderna för insatsvaror – växtskyddsmedel, utsäde och maskiner – kvar på höga nivåer.
Får lantbrukarna ihop det på sista raden?
– Det blir paradoxalt så att trots den stora skörden är det svårt att få ihop lönsamheten i växtodlingen i år. Det har varit bra skördar på många håll, inte bara här. Och med tanke på utbud och efterfrågan och att vi verkar på en världsmarknad så är priset lågt, säger Hans Ramel.
Drivmedel och räntor har sjunkit något, och gödselpriserna föll tillbaka i höst efter att ha skjutit i höjden under sommaren. Men sammantaget är kostnadsläget fortfarande högt. Många lantbrukare skjuter på investeringar och generationsskiften – sådant som kräver stabila marginaler, menar Hans Ramel.
– Vi är uthålliga i vår bransch, vi drar åt svångremmen. Men man ska nog fråga sig hur länge Sverige klarar att svältföda sin lantbrukarkår. Man förväntar sig att vi ska investera i hållbarhet och fossilfrihet och att vi ska göra generationsskiften och investeringar, men det drar man ner på naturligtvis om man inte har lönsamhet, säger han.
Han syftar på politiska beslut som han befarar kan förvärra läget. Förslag om höjd koldioxidskatt på gödsel och nya tullar på import kan höja kostnaderna ytterligare.
– Jag ser att vi behöver göra vår del och vi jobbar för att minska våra utsläpp. Men även om det skulle bli dyrare för oss att köra på diesel till exempel så finns det inte något klart alternativ till vad vi ska göra istället. Så jag ser inte att en höjd skatt får den klimateffekt man hoppas på utan bara sämre livsmedelsberedskap.
Ytterligare en aktuell utmaning när det gäller frågan om livsmedelsberedskap är det faktum att det råder låg prisskillnad mellan fodervete och kvarnvete (som man kan använda till livsmedel) vilket väcker farhågor om att fler lantbrukare ska välja billigare grödor. Men Hans Ramel är ändå inte särskilt orolig för att vi ska få en brist på kvarnvete.
– Vi är duktiga på att odla vete i Sverige, vi odlar mycket och vi exporterar en del. Så det är ingen överhängande risk.
Då är han oroligare för annat, som att lantbrukare inför nästa år tvingats säkra priser på ännu lägre nivåer än nuvarande spannmålspriser.
Vad händer då om vi får en sämre skörd nästa år?
– Då kan det bli väldigt tufft för många, säger Hans Ramel.
Följ taggar
