Göran Perssons kritik mot ministrarnas sparande: ”Slöhet”

Bara tre ministrar saknar aktie- eller fondinnehav. Övriga 21 sparar på börsen – och på senare tid har två fått kritik för att de skulle kunna ha hamnat i intressekonflikt.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) köpte aktier i ett it-företag samtidigt som Sverige förhandlade om en miljardaffär som gynnade samma bolag. Och arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) köpte aktier i Ericsson samma dag som regeringen satsade miljarder på forskning som företaget efterfrågade.

Tidigare toppolitiker över hela det politiska fältet är eniga om att det finns en enkel lösning vad gäller ministrars aktieinnehav: Placera innehavet i diskretionär förvaltning.

– Överlämna till förvaltare. Man ska inte vara i närheten av att kunna bli misstänkt. Beslutsfattare måste hålla mer än armlängds avstånd, så att man inte blir misstänkt för att gynna egna aktier, säger Maud Olofsson, tidigare C-ledare och näringsminister.

– Det är jätteviktigt för förtroendet både för dem själva och för systemet. Särskilt när vi ser att korruptionen växer. Vi måste värna den höga integriteten hos svenska politiker, säger hon och tillägger att hon sålde sina aktier när hon kom med i regeringen.

Göran Persson: ”Slarv och slöhet”

Också tidigare statsministern Göran Persson (S) är inne på samma linje. Han kritiserar ministrar som inte lämnar över sin aktieportfölj till förvaltare.

– Det är enkelt, de ska lämna till förvaltare som mycket väl kan byta aktierna mot en fond. Det är ett bra instrument som gör att man kan frikoppla sig från aktieinnehav i ett enskilt företag. Många har gjort det nu och tidigare, säger Göran Persson.

– Det är inte komplicerat att förstå vare sig varför man ska göra det eller att göra det. Det är bara slarv eller slöhet som gör att de hamnar i det här läget, säger han.

Göran Persson, numera styrelseproffs och investerare som är van att röra sig med stora summor, noterar att ministrarna ägnar sig åt ”hushållssparande” i den privata ekonomin.

– Det handlar om ett förbiseende och en underskattning av den konflikt som uppstår. Jag tror inte att ministrarna själva har tänkt igenom det hela. Den som gör det kommer nog snabbt fram till att det är lätt att hantera genom att man skiljer aktieinnehavet från statsrådet och lägger det hos förvaltare, säger han.

”Storm i ett vattenglas”

Den politiske veteranen Ulf Adelsohn, tidigare M-ledare och kommunikationsminister, understryker att förvaltning är det normala förfaringssättet – samt att ministrar inte ska delta i beslut som kan beröra det egna ägandet.

– En aktieportfölj lämnas normalt till diskretionär förvaltning. De aktuella ministeraffärerna rör några tiotusental kronor så det är en storm i ett vattenglas. Ska man lämna till förvaltning ska det vara lite större belopp, säger Ulf Adelsohn.

– Jag tror att jag hade 42 aktier i Asea under min ministertid. Socialdemokraterna anklagade mig för att gå storfinansens ärenden, men vad hade jag för intresse med mina 42 aktier. Jag anmälde alltid att jag inte kunde vara med i sammanträden som rörde Asea. Min inställning är klar, har man aktier ska man inte vara med och besluta, säger han.

Tidigare har kritik mot aktieinnehavet även riktats från andra håll. Sparekonomen på Nordet, Frida Bratt, tycker att det är enklast för en person att spara i fonder i stället för enskilda aktier.

– Där behöver man hela tiden tänka sig för både en och två gånger att ett företags verksamhet inte på något sätt tangerar ministerns eget ansvarsområde, har hon tidigare sagt till EFN.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, tycker överlag att statsråd inte ska spara i aktier:

– Det kan bli problematiskt av många skäl.