Guldyran i Östersund: ”En nysning kan bli dyr”

Schalins produktion av ringar i ädla metaller pågår i ett av Östersunds industriområden, i en tämligen oansenlig byggnad – där ribban för säkerhet är högt lagd. Medierna brukar inte släppas in, men vd Sandra Lundqvist gör ett undantag för Finansmagasinet. Omedelbart innanför dörren blir det begripligt att säkerheten är av central betydelse. Inte oväntat är de ädlaste av metaller och stenar minst sagt vanligt förekommande. Alla besökare måste ta på sig blåa skoskydd av plast. Sandra Lundqvist behåller sina vanliga skor, men passerar över en motoriserad fotskrapa. Efter besöket bränns skoskydden och det guld som samlats i dem tas till vara. För den anställda personalen gäller att inga skor får följa med hem, när de är uttjänta bränns de och guldet som fastnat på dem återvinns.

– Vi arbetar systematiskt med återvinning och material­hantering för att minimera svinn i produktionen. Skräp från skoborstar, sopor och spill i produktionen bränns några gånger per år. Varje gång återvinner vi tre till fyra kilo guld, säger Sandra Lundqvist.

I verkstaden blandas gammalt och nytt. Guldsmederna arbetar sida vid sida med moderna CNC-maskiner, en typisk småstadsguldsmedja och ­avancerad industriproduktion i samspel. På en ordinär zinkvask ligger spill­metall, som blir kvar vid svarvning, i en bunke. Det ser ut som mässing. Men materialet är tyngre, mycket tyngre – guld.

Storhet i det lilla

Emilia är inköpsansvarig och visar en diamant på 0,76 karat, till ett värde av omkring 70 000 kronor.

– För mig som utbildade mig till juvelfattare på hantverkslinjen är detta som att komma hem. Först praktiserade jag, nu är jag anställd, säger hon.

Bredvid Emilia sitter Thorbjörn, som har jobbat som guldsmed på Schalins sedan 1988, vid ett förstoringsglas i stark belysning. Han är designansvarig och handfattar minimala diamanter i en ring. Framför honom ligger ett tiotal mindre stenar i ett burklock på en arbetsbänk – som i vilken verkstad som helst, arbetslampan är märkt med svarta fingeravtryck, stök förekommer. Minsta misstag kan få stora konsekvenser med tanke på de små dyrgripar som hanteras. Om olyckan är framme och några diamanter studsar ut på golvet är de synnerligen svårfunna.

– En nysning kan bli dyr, säger Thorbjörn.

Sandra Lundqvist återkommer flera gånger till att verksamheten ställer höga krav på säkerhet och förtroende. För att få det att fungera krävs tydliga arbetsprocesser, rutiner och kontroll. Rekrytering sker under andra former än på de flesta tillverkande företag. Schalins har en säkerhetsansvarig som funnits på företaget under många år och enligt vd:n har en ovärderlig erfarenhet.

– De flesta som vi släpper in här är först alldeles betagna, men det går över snabbt. Efter en stund blir det vardag för de flesta. Det som stannar kvar är snarare fascinationen över hantverket och de vackra slutprodukterna, säger Sandra Lundqvist. 

Guldet skakar om

Företaget som hon är vd för sedan 2022 är smått unikt i en skandinavisk kontext. Affärsidén har stått sig sedan 1944 då Bror Schalin öppnade sin guldsmedsbutik i Öster­sund. Bara ädla metaller får användas – som rödguld, roséguld, vitguld och platina av olika karathalter. Den förs­ta försäljningssuccén var kaffeskeden Jämtskogen. Men i dag är ringarna i fokus, kompletterade av örhängen och halssmycken – en exklusiv nisch där Schalins är största tillverkaren i Skandinavien, med de främsta medtävlarna lokaliserade till Tyskland, Italien, Indien och Kina.

– När jag tillträdde som vd hade jag en huvuduppgift: att vända den nedåtgående trend som vi befann oss i. Jag räknade med att det skulle ta tre år, men det tog två. Nu är mitt nya mål att växa 40 procent under de kommande tre åren.

Vill ni utmana de stora kedjorna med lägre pris och enklare kvalitet?

– Absolut inte, och någon diversifiering är inte aktuell. Skomakare bliv vid din läst, vår nisch är ädelmetall och diamant och hantverksmässig industriproduktion. I stället vill jag att vi fiskar i större dammar. Redan i dag tillverkar vi det vi kallar white label, det vill säga andra varumärken. Vi ser stora möjligheter att växa med nya samarbeten och genom att använda vår produktions­kapacitet ännu smartare.

Det kritiska omvärldsläget har slagit brett i världsekonomin och inte minst påverkat börsraketen guld som stigit med cirka 125 procent under de senaste tre åren. Samtidigt präglas marknaden av häftiga svängningar och ovisshet – Sandra Lundqvist konstaterar att hon måste koncentrera sig på sådant som går att påverka.

– Guldpriserna kan ju få vem som helst att sova lite illa. År 2022 när jag började låg 24 karat på 532 kronor grammet och jag minns hur jag tänkte att det var galet högt och tvekade att själv investera. I dag ligger det på 1 400 kronor, men det ändras jämt. Min utgångspunkt är att jag inte kan påverka fluktuationerna, det jag kan göra är att sköta affärerna och hålla lagret så minimalt som möjligt. Vi arbetar med korta ledtider och hög flexi­bilitet i produktionen, en viktig konkurrensfördel.

Hur gör ni för att hitta specialister, guldsmeder växer väl inte på träd?

– Så är det och därför har vi några anställda med specialkompetens som kommer från Thailand. Vi har också samarbete med olika yrkesskolor, tar emot praktikanter och försöker bidra till att locka fler till branschen. I sommar har våra senaste praktikanter fått jobb som juvelfattare och CNC-operatörer. Men grunden är att behålla medarbetare och skapa en trivsam arbetsplats, de flesta hos oss har varit med länge. Vår filosofi är också att fler ska kunna göra mer än en sak. Säkerhetschefen är även hållbarhetschef. Själv har jag gått en kurs i silversmide, för att få lite mer förståelse för hantverket då jag även är kreativ chef för designgruppen.