Gulfstaterna bromsade klimatbesluten: "Märks en stor frustration"

I miljonstaden Belém, mitt i Amazonas regnskog, har världsledare och forskare försökt enas om en gemensam väg framåt för klimatpolitiken. Gustaf Hugelius, klimatforskare och professor vid Stockholms universitet, är nyss hemkommen från COP 30.

– Det var som vanligt en kaotisk och hektisk miljö. Men på det stora hela löpte mötet på som vanligt, även om det gick trögt på vissa punkter där frustrationen var påtaglig, säger han.

Fossila bränslen fick inte nämnas

Det var framför allt diskussionerna om utfasning av fossila bränslen som skapade låsningar i förhandlingarna, berättar han. Många hade hoppats på en gemensam färdplan för hur och när länderna ska fasa ut fossila bränslen. I stället slutade det med att fossila bränslen inte nämndes alls i den överenskomna sluttexten.

– Det går inte att nämna de ord som är helt centrala för klimatomställningen. Det märks en stor frustration kring det.

Det starkaste motståndet kommer från de oljeproducerande Gulfstaterna, berättar Gustaf Hugelius.

– Saudiarabien har en stor, aktiv och vältalig delegation som tar mycket plats i förhandlingarna.

De individuella klimatmålen

I Parisavtalet kom länderna överens om att varje stat själv skulle formulera egna löften, men utan att de skulle vara juridiskt bindande. Dessa löften skulle höjas varje år. Men många ligger efter sina egna utfästelser, och till årets klimattoppmöte var det flera stater som inte hade kommit in med några nya löften alls, berättar Gustaf Hugelius.

– Om alla uppfyller sina löften hamnar vi på en global temperaturhöjning på 2,6 grader. Det är i sig för högt, och dessutom bygger det på att alla verkligen gör det de lovat hittills.

Att förlägga mötet mitt i regnskogen skapade en del logistiska problem, men syftet var att sätta avskogning i fokus för förhandlingarna – något som faktiskt lyckades, enligt Gustaf Hugelius. Nu ska länderna arbeta för att vända utvecklingen, från avskogning till en nettoökning av skogen.

– Brasilien självt har lyckats vända trenden och fick chans att visa upp sina framgångar. Det sker fortfarande en avskogning, men i mycket mindre utsträckning än tidigare. Avverkningen har minskat dramatiskt.

Klimatfinansiering

Grundidén är att länder som har byggt sitt välstånd med hjälp av fossila bränslen ska hjälpa fattigare länder att ställa om sina ekonomier och finansiera de klimatanpassningar som krävs för att minska skadorna från torka, stormar och andra extrema väderhändelser som anses orsakade av klimatförändringar.

– Det ambitiösa målet att tredubbla klimatanpassningsfinansieringen behölls, men tidsgränsen flyttades fram från 2030 till 2035.

Även om mötet kantades av frustration och är långt ifrån vad Gustaf Hugelius anser att staterna egentligen behöver göra för att bromsa klimatförändringarna ser han det som en framgång att deltagarna trots allt nådde ett avtal.

– Det här mötet kanske inte kommer att ses som en strålande framgång i backspegeln, men många av de punkter som länderna ville få fram lyckades de ändå lyfta. Det blev starka skrivningar kring avskogning och urbefolkningens rättigheter, och Brasilien ledde de förhandlingarna väldigt bra, säger han.