Gunnar Strömmer: Så påverkas företagen av kriminaliteten

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) befinner sig i Östersund och har just deltagit i ett frukostseminarium i fastighetsbolaget Diös nya huvudkontor i regi av Handelskammaren. Temat var hur brottsligheten påverkar företagsklimatet, som svar på frågan hur det ser ut i en stad som Östersund, säger Gunnar Strömmer till EFN:

– Det är lite anekdotiskt, men man hör ändå en del om att till exempel utländska investerare är medvetna om detta i samband med en etablering, hur tryggheten ser ut för medarbetarna och deras familjer.

Fyra sköts ihjäl i april

Slutet på april blev blodigt med fyra ihjälskjutna. Det är en bekymrad justitieminister som förhåller sig till tragedierna som länge plågat både honom och hans företrädare. Samtidigt understryker han att utvecklingen trots allt går åt rätt håll.

– Antalet dödskjutningar tredubblades mellan 2012 och 2022 och det dystra rekordåret var de 62 till antalet. Vi som samhälle har lyckats halvera totalen och det är väldigt hoppfullt.

Gunnar Strömmer påpekar att Sveriges största brottskategori, mätt i kronor och ören, inte längre är illegala droger utan den ekonomiska brottsligheten i form av arbetslivskriminalitet, skattebrott och riggade upphandlingar.

Som EFN tidigare har rapporterat om är Polismyndigheten speciellt oroad över den brottslighet som frodas i skuggan av de stora industriprojekten i norr. Polisen har också slagit till mot Stegra, bland annat angående misstankar om brott mot utlänningslagen.

Lager av företag

Gunnar Strömmer ser det som en risk att jätteprojekten är svåra att genomlysa. Huvudentreprenören kan inte kontrollera alla lager av företag som involveras och det stora antalet arbetare från hela världen.

– Stegra i Boden har ju en lång rad utländska underleverantörer och tusentals arbetare som kommer från andra länder. När man sen ska göra stora motsvarande etableringar i exempelvis Luleå så kommer så att säga hela teatersällskapet att flytta vidare och ta sig an nästa projekt.

Smidigare bakgrundskontroller vid anställning är något som står högt på många företagares önskelista. Regeringen har också kommit med förslag i den riktningen. När kan ny lagstiftning vara på plats?

– Det finns ju sökdatabaser som mer handlar om att lyfta fram känsliga personuppgifter om exempelvis fastighetsägande och inkomst som den organiserade brottsligheten använder för att kartlägga brottsoffer. Den typen av tjänster försöker vi strama upp eller helt få bort.

– Samtidigt som vi ska möjliggöra lagstöd för att göra ordentliga bakgrundskontroller, både då man anställer och under anställningens gång. Men också för att man ska få använda söktjänster av olika slag för att kunna få fram underlag för den typen av bakgrundskontroller. Det är en svår rättslig fråga eftersom det finns en viss konflikt mellan vad vi vill åstadkomma och EU:s dataskyddsregler.