Forskaren om ekonomipriset: ”Legat i korten länge”

Inför ett samlat pressuppbåd på Kungliga Vetenskapsakademien på Frescati i Stockholm läste ständiga sekreteraren Ellen Moons upp motiveringen till årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. Den amerikanska duon Robert E Hall och Michael Woodford får dela på 12 miljoner kronor för "mikroekonomiska fundament för makroekonomisk stabilisering".

Robert Östling, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är både överraskad, och inte, över valet.

– Det är absolut ett välförtjänt pris, säger han och fortsätter:

– Woodford var nog ingen alls förvånad över. Hans namn har legat i korten länge och förekommit i många spekulationer. Robert Hall var jag lite mer förvånad över. Jag har inte sett hans namn förekomma alls.

Genomslag på centralbanker världen över

Att Woodford får priset är ingen skräll. Enligt Östling beror det på hans utveckling av en teoretisk modell för att förstå samspelet mellan penningpolitik, inflation och realekonomin.

Modellen, som presenterades i samlad form 2003 har sedan dess fått stort genomslag inom forskningen och på centralbanker världen över. Den bygger vidare på John Maynard Keynes idéer om att stabiliseringspolitiken kan påverka den ekonomiska aktiviteten, men tar också hänsyn till hur hushållens och företagens förväntningar påverkar ekonomin.

– Woodfords modell bygger vidare på tidigare makroekonomisk forskning och hjälper oss att förstå hur ekonomin reagerar på olika störningar, exempelvis utbudschocker, och vilka effekter penningpolitiska åtgärder kan få. Även om modellen är abstrakt har den stor praktisk betydelse, säger Robert Östling.

Med tanke på den senaste tidens ekonomiska kriser och utbudschocker i spåren av covid-19-pandemin, kriget i Ukraina och Hormuzkrisen, är priset högaktuellt. Men Östling tror inte att händelserna har påverkat valet.

– Flera ekonomipristagare har fått pris för den generella ansats som beskrivs i kommitténs motivering. I vilken ordning kommittén betar av kandidaterna är otroligt svårt att förstå. Jag tycker inte att jag tidigare har sett dem försöka fånga upp tidsandan.

"När Woodford talar lyssnar man"

Martin Flodén är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet med inriktning på makroekonomi, samma forskningsfält som årets ekonomipristagare.

– Att Hall och Woodford tilldelas priset är kul, tycker jag. Det är samma forskningsområde som jag jobbar med. Samtidigt är det lite överraskande, eftersom flera av de senaste årens pristagare också har haft en makroekonomisk inriktning, säger Flodén.

Likt Östling tycker Flodén att Woodford var ett självklart val. Men Hall är ingen doldis för den sakens skull.

– Jag undervisar fortfarande på pappret som citeras ur hans studie 1978. Den forskning han får priset för var ett viktigt bidrag som påverkade forskningsfältet under 1980-talet. Men det är framförallt kopplingen mellan både Woodford och Hall som är överraskande att se.

Under sin tid som vice riksbankschef och ledamot i Riksbankens direktion har Martin Flodén träffat Michael Woodford flera gånger. Woodford har besökt Riksbanken flera tillfällen, berättar Flodén. Där har han hållit i seminarier och deltagit i konferenser.

– När Woodford talar så lyssnar man. Han har spelat en avgörande roll för förståelsen av hur penningpolitik kan bedrivas när räntan är på noll eller sin nedersta gräns.

Woodfords inflytande på centralbankernas penningpolitik märks också i Riksbankens användning av hans teoretiska analys.

– Vi använde inte modellen rakt av på Riksbanken, men alla centralbanker har modeller som försöker fånga hur ekonomin reagerar på penningpolitiken. De bygger i sin tur på Woodfords teoretiska analys.

Ett av Woodfords viktiga bidrag är enligt Flodén att penningpolitiska modeller inte behöver innehålla pengar som variabel.

– Det kan låta lite kontraintuitivt. Och många nationalekonomer tycker nog fortfarande att man behöver pengar i penningpolitiska modeller. Men det Woodford visat är att det är priset på pengar, alltså räntan, som spelar störst roll.

Fick inte tag på Hall

EFN får tag i John Hassler, ordföranden för den elva personer starka ekonomipriskommittén, bara minuter före sin medverkan i EFN:s Nobelsändning.

– Vi har jobbat hårt under hela året, och det här är ju lite examensdagen. Så det är både roligt, spännande och lite nervöst. De första reaktionerna är att vi har gjort ett bra arbete och kommit fram med ett bra pris, säger han.

Det var ju tidig morgon i USA när ni ringde pristagarna. Fick ni tag på dem?

– Vi fick bara tag på Woodford, inte på Hall. Och han var talbar. Men är ett problem numera att få tag på telefonnummer. Och man kan inte ringa till kollegan och fråga.

Men Hall vet om att han har tilldelats priset?

– När jag lämnade akademien hade de ännu inte fått tag på honom. Men nyheten sprider ju sig. Det står i tidningarna, och han har ju barn i närheten, så förhoppningsvis får de tag på honom.

Så han kan vakna upp till pushnotiser om att han själv fått priset?

– Liknande saker har ju hänt förut. För några år sedan var det två pristagare som faktiskt bodde nära varandra. Den ena fick vi tag på, men den andra lyckades vi inte nå. Han åkte hem till kollegan och ringde på och sa: "Kompis du har också fått priset!"

Ekonomikommittén har arbetat sig från ett dussintal nomineringar till ett prisbeslut. Hassler berättar att tre kriterier måste vara uppfyllda för att ett pris ska kunna delas ut. 

– Det första är att det ska vara en vetenskaplig wow-faktor. Att forskningen innebär ett stort inomvetenskapligt framsteg. Det andra är att bidraget ska ha lett till en massa uppföljande forskning. Och det tredje är att det ska vara till nytta för samhället, vilket inte alltid är lätt att leda i bevis.

I det här fallet har samtliga kriterier varit lätta att uppfylla, enligt Hassler.

– Forskningen är verkligen nyttig för centralbanker och regeringar.

Strax efter klockan 16 var det fortfarande oklart om Hall nåtts av beskedet.

"Stabiliseringsekonomi alltid aktuell"

Tessa Bold är professor i nationalekonomi med inriktning på utvecklingsekonomi.

– Det är ett superbra pris. Forskning har lagt grunden för otroligt mycket annan makroekonomisk forskning, säger hon.

Som utvecklingsekonom arbetar inte Bold till vardags med makroekonomisk forskning. Men hon tycker att det har varit roligt att återvända till kurslitteraturen.

Att priset är relevant i dag är inte en tillfällighet, säger Bold. Stabiliseringspolitik är ständigt aktuell.

– Jag tror inte att Nobelprisen, med undantag för fredspriset, delas ut utifrån vad som händer i världen just nu. Det är klart att forskningen är relevant när vi befinner oss i ekonomiskt oroliga tider med stigande priser.

Se dagens EFN Nobel ”Hur stabiliseras ekonomin?”