Oljekrisen: Därför är världsekonomin mindre sårbar i dag
Oljemarknaden är i rejäl gungning. Efter en volatil vecka handlas Brentolja för kring 100 dollar fatet – betydligt högre än för en månad sedan. Situationen väcker minnen från oljekrisen 1973, då krig i Mellanöstern tvärt satte punkt för efterkrigstidens högkonjunktur och skakade världsekonomin i grunden.
Kan något liknande ske i dag?
Enligt Ann-Kristin Bergquist, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, är det inte särskilt troligt.
– 70-talskriserna gjorde världsekonomin mer motståndskraftig. De fick hela västvärlden att inse riskerna med ett oproportionerligt stort oljeberoende och skapade incitament för ett mer diversifierat energisystem, säger hon.
Oljekrisen 1973
Den 6 oktober 1973 gick Egypten och Syrien till attack mot Israel under den judiska högtidsdagen jom kippur. Syftet var att försöka återerövra territorier som gått förlorade i sexdagarskriget sex år tidigare. Efter några veckor kunde Israel pressa tillbaka de arabiska styrkorna, till stor del tack vare omfattande vapenleveranser från USA.
Arabstaterna reagerade kraftigt på USA:s och flera västländers stöd till Israel under kriget. Svaret kom i form av regionens starkaste politiska verktyg – oljan.
De arabiska exportländerna i organisationen Oapec beslutade att stoppa exporten till USA och ett antal andra länder som stöttade Israel. Samtidigt minskade oljeproduktionen, och inom producentkartellen Opec drevs priserna upp. Embargot innebar att oljepriset fyrdubblades.
– Det var en betydligt större oljeprisökning än vi hittills sett nu, och dessutom höll den i under hela 70-talet, säger Ann-Kristin Bergquist.
Dåtidens kris – nutidens säkerhet
Mer än 50 år senare är det Iran som förhindrar att oljan lämnar Mellanöstern. Hormuzsundet hålls stängt – trots att Gulfstaterna, till skillnad från 1973, vill exportera.
– Läget är allvarligt, men det krävs betydligt större långvariga störningar för att 70-talskrisens globala ekonomiska strukturella konsekvenser ska upprepas.
Det skyhöga oljepriset innebar bland annat ransoneringar på el och bensin samt långa köer till tomma bensinmackar, men fick också positiva följder.
– Det fick västvärlden att snabbt minska sitt stora oljeberoende.
I Sverige sammanföll oljekrisen med att kärnkraftsprogrammet stod redo att byggas ut. Den nya energipropositionen 1975 fick genomslag i hela ekonomin. Industrin fasade ut sitt oljeberoende där det gick, och fjärrvärmen byggdes ut.
Bilar blev mer energieffektiva i takt med att bränslepriserna steg. Direktverkande el för bostadsuppvärmning fasades successivt ut och elmarknaden i Europa integrerades och skiftade till naturgas.
– Även om utvecklingen i Mellanöstern har liknande effekter på oljemarknaden så är världsekonomin inte alls lika sårbar i dag – men det finns regionala skillnader och naturgasen som importeras från Qatar ökar också i pris.
Det har bara gått några veckor sedan Hormuzsundet stängdes. Vad krävs för att världsekonomin ska påverkas som på 70-talet?
– Det är fortfarande tidigt att spekulera om. Om oljepriserna endast ligger högt under några veckor får det begränsade effekter på världsekonomin på lång sikt.
– Om situationen däremot skulle bestå i upp mot ett år kan den börja driva inflation, ungefär som 2022, och få mycket större konsekvenser för världsekonomin. Frågan blir då hur mycket mer olje- och gasberoendet faktiskt går att minska, säger Ann-Kristin Bergquist.
Följ taggar
