Haval van Drumpt: ”Nästa revolution sker inom 18 månader”

Bara kostymer och vita skjortor hänger hemma i garderoben hos Haval van Drumpt i våningen på Östermalm i Stockholm. Slips bär han bara undantagsvis. I dag är ett sådant undantag. På förmiddagen har civilminister Erik Slottner (KD) tagit emot telekombranschen. Han intresserar sig just nu för nedsläckningen av 3G-nätet och om Haval van Drumpts strategi är bättre än kollegornas, eller konkurrenternas.

Representanter från de fyra största operatörerna i Sverige var bjudna till departementet för att redogöra för hur nedsläckningen av 2G- och 3G-näten gått.

– Tre har ju bara haft 3G och vi har släckt det successivt, område för område, under hösten, för att kunna möta frågor från kunder och allmänhet på ett bra sätt. Vi upplever att det gått bra och att vi kunnat ta hand om våra kunder på ett bra sätt. Ministern verkade i alla fall nöjd.

Kanske att Haval van Drumpt är civilministerns favorit. Han har åtminstone fått beröm för sitt klädval.

– Han sade att jag alltid är stiligt klädd. Erik Slottner är inte obrydd över hur han ser ut. Så det får jag ta som en komplimang.

Det kanske inte Haval van Drumpt heller är, ska tillläggas.

"Jag slåss mot mina demoner"

Han är lite av ett fenomen med sin bakgrund som flykting och med en framgångsrik karriär som gått i en rasande fart.

– Jag har varit i den här branschen i hela mitt liv. En sak har den lärt mig. Allt går att kopiera. Utom en sak. Retorisk tystnad.

– Kulturen. En framgångsrik kultur skapar drivande säljare. Vi lägger enormt mycket energi på just det och därför är vi den operatör som vuxit mest de senaste sju åren. Det går ju att utmana den här branschen mer och mer. Det kittlar mitt … vad heter det …?

Din tävlingsinstinkt?

– Ja, för det jag slåss mot är mina demoner. Jag är en tävlingsmänniska och i en konkurrensutsatt värld kan du aldrig ta ned garden. Själv tittar jag inte oftast på vad som händer i Sverige utan mina blickar går mot Asien. De har kommit mycket längre än oss.

Just Tres kultur fick han smaka på redan första dagen på jobbet. När alla samlades i atriumet för att ta emot sin nye chef hörde han någon av de anställda viska från den första bänkraden ”undrar hur telianen ska klara det här”.

Hur märks det att Asien ligger före?

– Jag tycker faktiskt att det märks på vår självbild här hemma. Vi har förväntningar att vi ska vara i en global topposition. Inte minst med vårt arv från Ericsson och andra svenska storbolag med lång historia. Men jag tycker att vi har tappat och nu lever för mycket på gamla meriter. När länder i Asien bestämmer sig för något, då går det snabbt framåt, snabbare än i vår del av världen. Vår bransch är annorlunda än andra.

Säger inte alla att just deras bransch är annorlunda?

– Så är det nog, men det som särskiljer oss är balansen mellan att leverera eskapism, tung teknikinfrastruktur, verka i snårig lagstiftning och hela tiden driva effektiv försäljning.

Svajpa? Glöm det

Branschen som intresserar civilminister Erik Slottner kommer ändras snabbt. Svajpa? Glöm det beteendet. Enligt Tres vd är det på väg bort.

– Vi ska rekrytera 100 000 nya kunder 2026. Det har vi lyckats göra årligen sedan 2019. Hur vi ska lyckas med det? Vi ska fortsätta att göra våra erbjudanden ännu cleanare.

Vad betyder det?

– Jag har varit i telekombranschen sedan 1999. En sak som jag alltid har haft problem med är när vi levererar saker till kunder som de inte vill ha. Operatörer tenderar att försöka att vara översmarta. Konsumenterna vill ha ett abonnemang som funkar för deras behov. That’s it. Varför ska de få en massa streamingtjänster? En massa -tillbehör? En väldig massa krusiduller? På Tre ska vi vara ett vasst verktyg och ingen schweizisk armékniv.

Tänkte du samma när du var på Telia?

– Ja, och det kan du fortfarande se på Halebop. Kanske att det här beror på min dyslexi. När det blir för många saker på en gång så blir det värre för mig. Jag har rätt svår dyslexi.

Hur gör du för att fungera yrkesmässigt?

– Jag har fantastiska människor runt omkring mig och det finns många digitala verktyg i vardagen som hjälper mig.

Du befinner dig på en extremt intensivt rörlig konsumentmarknad med hög fluktuation. Vad är din uppfattning om de tvivelaktiga säljmetoder som din bransch ständigt anklagas för?

– Det är förkastligt. Det är ett resultat av att vi har väldigt stor rörlighet på kunderna. Då gäller det att vara bäst men också att vara medveten om att det lockar till sig fel personer, fel profiler och fel företag som vill samarbeta med oss. Det här är något hela branschen dras med och vi både stänger och stämmer oseriösa aktörer hela tiden, de som ringer i vårt namn utan att vi har ett samarbete.

– Men vi behöver göra mer. Det här var uppe i samtalet med ministern i morse. När vi stänger 3G-nätet måste vi ringa de kunder vi har som fortfarande använder det. Vi erbjuder dem en ny telefon, men vi har märkt att de ibland ändå inte vågar lita på att det verkligen är någon som ringer från Tre för att de numera jämt är beredda på bedragare.

Vad ska ni göra då?

– Vi kommer att behöva skicka fysiska brev till våra kunder för att säkerställa att de tar våra erbjudanden på allvar. Vi får skriva att de ska ta med brevet till en fysisk butik för att få en ny telefon. Så måste vi börja göra år 2026. Så tillbaka till grundproblemet och det är att telekombranschen dragit till sig bedragare och att vi därför fått dåligt rykte.

Världen blir mer digital men ni måste bli mer analoga?

– I vissa lägen måste vi faktiskt bli det. Det här gäller inte bara telekombranschen utan alla branscher med hög omsättning.

Ni försöker nå mig för att jag ska förlänga mitt abonnemang. Varför ska jag göra det?

– Du får en bättre och nyare telefon som är mer energieffektiv. Sedan är det inte säkert att du har samma behov i dag som du hade när abonnemanget tecknades. Vi vill att du ska ha rätt abonnemang och sedan ska vi som företag också fortsätta att vara glada.

– Jag vet att det finns åsikter om bindning. Våra danska kompisar är ofta lite avundsjuka på Sverige. Där har de oftast bara tre månader, vilket göra affären mer oförutsägbar och dyrare med kortare försäljningscykler.

– Mobilparken i Sverige är fantastisk tack vare det här. Den är väldigt mycket fräschare än i många andra länder. Varje person här har en kraftfull dator i väskan eller bakfickan. Det är ur demokratisk synvinkel väldigt bra.

Mina barn tycker inte att man ska köpa en ny telefon. De är av uppfattningen att det är barn som bygger dem i asiatiska fabriker. Stämmer det?

– Det tror jag faktiskt inte stämmer alls. De tillverkas till exempel av Apple och Samsung som är stora och respekterade bolag som är måna om sina varumärken.

– För ett par år sedan märkte vi att konsumenterna gärna behåller sin telefon längre än 24 månader så då införde vi 36 månaders abonnemang …

… vilket ju också måste bli mycket mer lönsamt för er med en mindre säljstyrka och ekonomisk förutsägbarhet?

– Men månadsavgiften blir också lägre och vi har faktiskt inte dragit ned vår säljstyrka alls. Vet du varför? Jag vill ha ännu mer tillväxt. För hela kedjan blir det väldigt mycket bättre.

Tycker vi inte att sälj är fint i Sverige?

– Det är ju en vanlig sägning att vi ska tycka det, men jag tror inte det. Kolla på titlarna vi använder oss av, människor är account manager och affärsutvecklare. Men jag har nyheter till er: Ni är säljare. Äg det bara.

60 procent av era medarbetare är under 30 år. Hur gör du för att få dem att förstå det?

– Tydlighet. Det är vad de förväntar sig av mig. Och att jag kan säkerställa att vi har en stark intern kultur som fostrar vinnare. Det gör man med mycket feedback och med support. Många av de här unga människorna stannar kvar hos oss och vi måste kunna erbjuda dem karriärvägar uppåt för de är hungriga.

Vad är skillnaden mellan att leda den generationen mot tidigare?

– De är gamifierade till sin natur. Då måste arbetsplatsen också skapa ett sådant belöningssystem. Det måste hända mycket, ofta och snabbt.

– Framför allt gäller det på kundtjänst och i butiker, där är vi ofta den första raden i en ung människas cv. Det betyder att vi inte bara behöver vara goda ledare utan också mammor och pappor. Vi måste lära dem att inte tugga tuggummi när de talar med en kund och att man måste vara på jobbet en kvart innan öppning för att hinna med allt.

Hemarbete?

– Nej, tack. Det tror jag inte alls på. Människor ska vara på jobbet och de ska vara delaktiga och uppfostras med oss i våra korridorer.

30 olika språk talas bland personalen på Tre. Trots det nyttjar inte Haval van Drumpt den underliggande potentialen i att anpassa erbjudanden till respektive kultur.

– Däremot firar vi väldigt många olika högtider internt. Vilken var den senaste? Diwali. Vet du vad det är?

Tyvärr inte. Berätta.

– Det är hinduernas stora ljusfest.

Hur ser du på värderingen av telekombranschen?

– Den är kraftigt undervärderad. 100 procent att det är så. Givet hur vi lever genom våra apparater och vilken betydelse digitaliseringen har för samhället så tror jag absolut det. Men marknaden förstår tyvärr inte det. Ett exempel är att för fem år sedan hade vi en enda myndighet som var vår kontaktpunkt. Vet du hur många det är i dag? Minst fyra fem stycken. Kanske våra myndigheter behöver tänka på vikten av telekom.

Hur menar du?

– Det är alldeles för mycket lager på lager av regleringar som tynger vår vardag. Ibland när jag sitter med våra jurister och ska förstå nyanserna är det svindlande. Det kan röra sig om en incident som ska rapporteras till tre–fyra olika myndigheter. Hos vissa myndigheter blir uppgifterna hemligstämplade men hos andra är de helt öppna.

Haval van Drumpt slår ut med armarna innan han lätt uppgivet tillägger: det är faktiskt sant.

Vad är den genomsnittliga snittkostnaden för telekom för en svensk familj?

– Det borde vara cirka 1 500 kronor i månaden. Men ibland bakas även streamingtjänster in i de undersökningarna.

När kommer nästa teknikskifte för mobilen?

– Varje skifte sker med intervaller på 15–20 år. Nu har vi levt med den smarta mobilen i snart 20 år. Jag tror att eran med att skrolla på mobilen snart kommer ligga bakom oss. I stället blir det mobil-AI som kommer att ersätta apparna och göra så telefonen helt enkelt förutspår vad vi vill se. Det här skrollandet är ju så tröttsamt så något måste ske. Men det sker inte i år.

Men när det sker ändras värderingen på Tre och ni sätts på börsen?

Tystnad. Lite mer tystnad.

– Det är en fråga för våra ägare. Jag vet faktiskt inte.

Rummet är inrett av honom själv. Konferensbordet är utbytt mot fåtöljer. Han säger att det är ett samtalsrum. Han gillar den tanken.

– Marknaden för telekom kommer att konsolideras. Inte minst för att analytikerna vill. Tittar du i Kina finns det tre operatörer, i Indien finns två, i USA finns det tre stycken. Men i Europa finns det över 100 olika operatörer. Jag är 100 procent säker på att det inte kommer att se ut så här om fem år. Ju mer vi väntar, desto mer kommer vi ligga efter de andra stora spelarna i världen.

– En operatör i USA kan ha 100 miljoner kunder. Våra snittoperatörer är inte ens i närheten av det. Vi kommer behöva vara färre men starkare operatörer för att överleva.

Var börjar det?

– Well, vad sägs om att EU börjar med att skicka lite bättre signaler till marknaden? För att konsolidera de här bolagen krävs det tillit för att marknaderna har förståelse och kan agera snabbt. Det finns för mycket osäkerhet kring konkurrensklausuler nu.

Tror du Telenor kommer köpa Tre?

– Det är ju en fråga för ägarna. Men vad jag tror … Sedan 2019 har det årligen spekulerats i tidningarna om att Tre kommer köpas upp. Först av Tele 2 och sedan av Telenor. De har alltid funnits. Nästa år … Vi kan faktiskt boka ett möte nästa år och …

… du tror inte att någon affär blivit av då?

– Well, jag tror faktiskt ingenting.

Tre ägs av två starka familjer. Wallenberg och Hutchison. Vem är enklast att ha att göra med?

– Att ha två så långsiktiga ägare gör det enkelt. Båda är okomplicerade att ha att göra med. Klart att det är enklare med Investor som bokstavligt talat befinner sig runt hörnet, för att få till ett snabbt samtal. Att ha fysiska ägare av kött och blod är varje vd:s dröm. Jag vet motsatsen och det är inte kul.