Hemligheten bakom längre och friskare liv

Under sju års tid har du rest till de så kallade blå zonerna, platser i världen där människor lever längst. Finns det en gemensam nämnare mellan de människor du har mött?
– Varje kultur är väldigt mycket sin egen, men under ytan så gör det det. Det är ju detta som är så spännande när man möter forskare som jobbar i blå zonerna och de många aktiva, mycket gamla, människorna. Det handlar om en viss typ av kost, ett visst sätt att röra sig som är lågintensivt och pågår hela tiden, och ett liv fullt med aktivitet men inte så mycket stress. Andlighet, attityder och social gemenskap spelar stor roll också. Och positivitet. Jag har träffat en 102-åring som fortfarande längtar efter att möta den stora kärleken. Det inspirerar.

Har du förändrat ditt eget sätt att leva efter att ha träffat alla forskare och långlevare?
– Man kan inte hålla på det med detta utan att börja fundera över sitt eget liv och de egna vanorna. Så absolut, ja. Jag har börjat mini-fasta, rör mig på ett annat sätt, tänker mera på hur jag äter och på min stress. Framförallt har jag börjat fundera kring mina egna attityder till åldrande, forskning visar nämligen att vissa tankesätt kring det egna åldrandet kan i genomsnitt ge upp till 7,6 fler år av hälsosamt liv. Jag har också valt att ta en del tillskott ”i framkant” som jag berättar om i boken. Det kanske inte passar alla, men jag utforskar detta just nu. Och jag har minskat mitt intag av animaliska proteiner något, tack vare att jag har tagit del av den forskning som jag har gjort. 

Allt fler människor vill leva länge. Är det verkligen ett självändamål?
– Det där är en filosofisk fråga. Jag älskar att leva, men kan förstå att bara leva på i hundratals år, oavsett livskvalitet, känns som en märklig tanke. Det är inte heller det min bok handlar om. Jag tror att de flesta önskar sig fler friska livsår med god hälsa, det vill säga att kunna skjuta de sjukdomar som hör åldrandet till bortåt i livsåren. Det är detta ”Långlevnadsrevolutionen” handlar om – att åldrandet kanske är en slags modersjukdom till allt det som så småningom krymper våra livshorisonter. Vi har visserligen våra gener, men vi kan göra mycket själva för att skjuta på denna modersjukdom. Därmed minskar vi risken för folksjukdomar och stärker samtidigt det friska i oss.   

Boken bjuder också på ett konkret program där man kan prova teknikerna som ökar chanserna till ett långt och hälsosamt liv. Vad är viktigast att tänka på?
– Varje människa får välja sin egen väg i detta. Mina egna huvudstrategier är regelbunden meditation för att hantera stress, att öka mängden Zon 2-träning som kännetecknas av låg till måttlig intensitet, att hålla minst 14 timmar från det jag ätit middag till frukost dagen efter för att öka cellens nybyggnation, och att äta grönsaker i början av varje måltid. Det balanserar blodsockret och stärker mikrobiotans rikedom. Sen tänker jag på min hjärna också – och mina tankar. Allt det jag vill göra om trettio år, alltså som nittioåring, det ser jag till att göra lite av nu också. Som att spela piano, lära mig språk, läsa och ge mig in i lite småjobbiga konflikter. Men också att jobba med mina egna attityder och mitt egna positiva tänkande, vilket jag lärt mig av de många hundraåringar jag mött. De är fenomenalt positiva människor.

Du har också besökt en grå zon, den stad i Europa där man lever allra kortast – Glasgow. Vad händer där?
– Man brukar säga att Skottland är Europas sjuke man. Och Glasgow är Skottlands. I vissa stadsdelar har man en medellivslängd som kan jämföras med halvt statsupplösta afrikanska länders, som Sudan. Jag var där och det gör ont i hjärtat att se hur en blandning av postindustriell stress med många upplösta sociala band, stor mängd processat kött och annan ultraprocessad mat, väldigt lite grönsaker, mycket alkohol och rökning skapar en utsatt miljö för människan. Den bra nyheten är att där finns djupt engagerade forskare som snabbt vill lägga långlevnadspusslet och få ut kunskaperna via vårdcentraler och förskolor.

Techmiljardärerna i Silicon Valley har redan nappat, men hur intresserat är det svenska näringslivet av att flytta maxgränsen för mänskligt liv? 
– Jag tror att det breda intresset för hälsa hos folk i näringslivet slår ut i en intressant experimentlusta när det gäller faktorer som påverkar chansen att leva längre, till exempel vad gäller ny slags mat och diagnostiska verktyg som ökar förståelsen för den egna fysiologin. Jag har själv, i liten skala, investerat i företaget For Real Foods, som gör glutenfria och väldigt proteinrika pizzor. Alltså snabbmat som ger djup näring. Sverige har en mängd små life science-bolag som ligger i framkant när det gäller avancerade terapier som gör att vi till exempel kan leva längre med en cancerdiagnos. Problemet i Sverige är att företag har svårt att växa med en liten hemmamarknad och utmaningar med den vidarefinansiering som behövs för att vinna marknadsandelar. Dessutom har de stora svenska läkemedelsföretagen sålts ut, vilket leder till få industriella exits för tidiga finansiärer. Så hindren är ekonomiska och skattetekniska. Men intresset finns absolut även om jag inte tror att svenska entreprenörer kommer att börja sova med "mät-strutar" på huvudet och könsorganet, som man gör i Silicon Valley.

LÄS MER: Jan Guillou: ”Smärtsamt, den har saboterat min jakt”

LÄS MER: Joanna Rubin Dranger: ”Blivit betydligt farligare att vara jude i Sverige”

LÄS MER: Andreas Cervenka: ”Värsta som finns är att lyssna på skryt om bostadsklipp”