Henrik Mitelman: AI-bubbel på börsen, men inte på riktigt

Det är lätt att irritera sig på allt inom AI som skaver. Bottar som kapar profiler (som min EFN-kollega Gabriel Mellqvist fått erfara), falska annonser som dyker upp på sociala medier och alla dessa pompösa AI-bolagsdirektörer som tror sig frälsa världen. Men bortom det där pågår något större när maskinerna tar hand om allt det tråkiga. Och visst är tekniken på vår sida. I just denna stund sitter jag på en restaurang där en robot rullar runt så att vi gäster snabbt kan bli av med skräp och gamla tallrikar. Bara en sådan sak!

AI kan vara övervärderat på börsen, men sannolikt är tekniken undervärderad i vardagen. Kod skrivs på sekunder, rapporter analyseras snabbt och allt detta för ett par hundralappar i månaden för oss användare.

Jag hoppas och tror att AI lyfter börsvinster och gör oss alla oändligt rika, men ännu mer troligt är att AI kommer att ge oss tid som utdelning. Och det är ju det vi har velat hela tiden, att maskinerna ska jobba så att vi kan göra roligare saker. Med tiden ska tekniken ge oss tiden.

Min idol Hans Rosling talade ofta om tvättmaskinen som en av de viktigaste uppfinningarna eftersom den möjliggjorde för fler kvinnor att rent faktiskt göra annat. Det var inte den första prylen som gjorde under och inte heller den sista.

Aldrig har vi jobbat mindre i timmar räknat, och ändå är vi så mycket rikare.

Vissa bolag i specifika sektorer drar ifrån:

Hälso- och sjukvårdssektorn, där diagnoser ställs snabbare och vårdkedjor blir effektivare, är en självklar vinnare, men tänk också vilka fantastiska möjligheter som uppkommer när forskare kan finna nya mönster med nya korrelationer. Tänk vilka sjukdomsgåtor som kommer att lösas!

Utbildning, där AI blir personlig handledare och frigör lärarens tid. Nog måste vi kunna lära oss snabbare.

Industrin, där underhåll och energianvändning optimeras i realtid. I dag är en del av Finansmagasinets läsare glada över att man kan optimera sin elanvändning. Detta är bara början. Ekonomi handlar om att hushålla med sina resurser. Det är precis det vi kommer att lyckas bättre med framöver.

Finans, där analys och riskbedömning blir blixtsnabb men där förtroendet för din enskilda bankman fortfarande är viktigt, något som inte är AI:s paradgren.

Besöksnäringen, med resor och upplevelser. När torsdagen blir nya fredagen och långhelgen det nya normala vill vi ha kul.

Ja, det finns risker. Falska profiler på nätet, ”fake news”, en marknad som ibland rusar före verkligheten och en oro att yngre får det svårare med det första jobbet. Men så är det alltid när något stort händer. Internet började också i kaos med inflaterade och sedan punkterade bubblor och därefter välstånd. Det här är samma resa, fast snabbare.

Och börsen? Den är ivrig, förstås, och kanske lite för pigg. AI har blivit ett nytt guld. Men bakom rallyt finns logiken. Bolag som skapar verkligt värde av datan kommer att blomstra och de som inte gör det lär försvinna. Om den kreativa förstörelsen skrev Joseph Schumpeter redan för 80 år sedan. Det är den mest naturliga urvalsprocess man kan tänka sig.

Det fina är att det inte handlar om att vi ska springa fortare i bokstavlig mening. Nu rör det sig inte om lågpriskonkurrens och alltför hårt arbetande industriarbetare som utnyttjas i en fabrik hundratals mil från oss. Tvärtom. Vi får chansen att stanna upp. Vem vet, kanske kan vi komma att tänka tankar som hamstern i hjulet inte hinner med.

Världen blir effektivare, men upplevs som oroligare. Det låter som en paradox. Men varje teknisk revolution följer samma dynamik: först oro, sedan välstånd. Först stress, sedan balans. Och i det sammanhanget – glöm inte att Frankrike ville förbjuda både tryckpressen på 1400-talet (när Johannes Gutenberg snodde jobben från dem som skrev av böcker) och internet på 1980-talet (för att fokusera på sin egen version av nätet, en beige liten dator som kallades Minitel). Det är ofta både roligare och mer lönsamt att bejaka förändringen.