Hitachi Energys miljardsatsningar riskerar att fastna på järnvägen

I Ludvika tillverkar Hitachi Energy några av världens mest efterfrågade tungviktare just nu, de flera hundra ton tunga transformatorerna som behövs för den globala, gröna omställningen från fossila bränslen till el.

Och nu börjar företaget närma sig slutet på den stora expansionen som startade 2024. Till och med 2027 skulle sju miljarder kronor investeras och antalet anställda öka med 4 000 i Sverige. Hitachi Energy har verksamhet på ett tiotal orter och huvudkontoret finns i Västerås, men det är framför allt i Ludvika investeringarna sker, vilket EFN rapporterat om.

Nu börjar vi närma oss 2027, hur går det med allt?

– Det byggs för fullt och det är väldigt många lyftkranar på vårt område, men vi håller schemat och ska vara klara som planerat, säger Tobias Hansson, vd för Hitachi Energy.

Kronjuvelen

Verksamheten har funnits i Ludvika sedan tidigt 1900-tal, först i form av ASEA, sedan ABB och från 2020 under det japanska Hitachis namn. Det var här man på slutet av 1800-talet uppfann tekniken för att transportera el långa sträckor, från platsen där vattenkraften fanns till gruvan.

– Sedan dess är Ludvika elens huvudstad. Våra ägare säger att Ludvika är hela koncernens kronjuvel och att det inte finns någon liknande plats i världen. Vi håller såklart med, säger Tobias Hansson.

Just nu byggs transformatorfabriken ut, vilket ska öka produktionskapaciteten med 40 procent. Nya testcenter och provhallar byggs för ökad testkapacitet och ett helt nytt logistikcentrum Hitachis räkning står snart färdigt. De projekten kontrollerar Hitachi Energy själva. Svårare är det med vad som händer med transportmöjligheterna från Ludvika.

Transformatorerna, som har en prislapp på mellan 20 och 100 miljoner kronor, har en vikt från 200 ton och uppåt.

– Det enda sättet att transportera så stora transformatorer effektivt är via järnväg, och där är kapaciteten helt enkelt för liten, säger Tobias Hansson.

Ingen redundans i systemen

Kritiken är inte ny, den har repeterats som ett mantra sedan Hitachi inledde sin expansion. Men nu har något positivt ändå hänt. Tidigare fick företaget bara en järnvägstransport i veckan, nu har den ökat till en och en halv. Eller till sex transporter på fyra veckor jämfört med fyra tidigare, en 50-procentig ökning med andra ord.

– Det är välkommet, men vi skulle behöva minst två transporter i veckan för att möta efterfrågan. Det handlar både om stora ekonomiska värden och att öka takten i energiomställningen globalt. Vi tycker att våra transporter borde prioriteras högre.

I dag finns det dessutom bara en väg ut för produkterna, med järnväg till Norrköpings hamn. Där har en ny tungkaj invigts, och tågtransporterna kan gå raka vägen från Hitachi Energys fabriksområde till hamnen.

– Den nya tungkajen är oerhört viktig för oss, men vi är fortfarande sårbara. Vi skulle vilja ha en alternativ transportväg, förslagsvis med järnväg till Gävle hamn. Nu finns ingen redundans i systemen, och skulle det av något skäl blir stopp där får vi inte ut våra transformatorer från Ludvika.

Samtal, inga löften

Järnvägen klarar transporter på upp till 400 ton, men dessa tåg går långsamt, vilket gör att de är hänvisade till helger och nätter. Trafikverket har byggt nya parkeringsfickor längs sträckan mot Norrköping, vilket gör att man kan släppa förbi snabbare tåg och därmed har kunnat öka antalet transporter. Men mer behövs alltså, och det kommer i sig att skapa nya problem.

– I alla förslag vi sett måste transporterna stoppas under ombyggnaden, vilket betyder att vi antingen måste stoppa produktionen eller lagra transformatorerna i Ludvika. Oavsett kommer vi aldrig kunna ta igen den tappade tiden. Det är ett moment 22.

I april besökte Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana Hitachi Energy för att diskutera kapaciteten i järnvägsnätet, men också kommande banarbeten. Bland annat planeras ett spårbyte mellan Hallsberg och Sköldinge 2028 som kommer att stänga dagens transportväg för transformatorerna helt i nio veckor.

– Vår uppgift är att tillsammans med våra kunder hitta lösningar så att gods kommer fram både i vardag och kris, skrev Roberto Maiorana i ett pressmeddelande.

Någon utbyggnad eller kapacitetsökning utlovades dock inte.

Svårplanerad tungtransport

Problemen kommer dock inte bli mindre eftersom transformatorerna blir allt tyngre. Även om de flesta idag ligger i storleksordning 300–400 ton, är de ibland betydligt större. I somras lämnade den största transformator som byggts i Ludvika fabriken med ett ekipage som totalt vägde över 820 ton. Den fick fraktas med specialtransport på väg till Köping, och sedan med pråm till Norrköpings hamn för slutlig transport till Kina. Det gick, men var utmanande. Planeringsarbetet pågick i ett år.

Men hur vågar ni satsa flera miljarder på ökad produktion när transportfrågan inte är löst?

– Det är lite så vi måste jobba i näringslivet. När vi har ett bra tillfälle och ser en stor affär måste vi agera, och sedan får vi lösa problemen längs resans gång. Jag tycker ändå att det är mer ljus på den här frågan än tidigare, och det ökar ytterligare nu när vi anställer så många människor.

Om transporterna är ena saken Hitachi Energy inte kan kontrollera, är Ludvikas tillväxt den andra. För hur växer man ens med flera tusen medarbetare på en ort som bara har 27 000 invånare och ligger långt från någon storstad? Västerås, där Tobias Hansson själv bor, ligger elva mil och en och en halv timmas bilfärd bort.

– Vi upplever att det finns många som vill flytta hit, men det kräver att det byggs nya bostäder. Vi behöver också bra barnomsorg och skolor som håller hög kvalitet, säger han.

– Vi rekryterar mycket utomlands och då blir de här frågorna ännu viktigare. Här gör nog kommunen så gott de kan, men det är klart att vi skulle vilja att det går ännu fortare.

Egen busslinje

Ludvika kommun har bland annat förberett mark för 3 000 nya bostäder, men det befinner sig än så länge på planeringsstadiet.

Hitachi Energy ser helst att medarbetarna bor på orten – det är nästan som att kompetensen att bygga de stora men komplexa transformatorerna sitter i väggarna – men en ökad inpendling har varit oundviklig. Därför har Hitachi Energy startat en egen busslinje från Västerås.

Börjar det bli lite som för hundra år sedan, att ortens stora industri även stod för samhällsservicen?

– Vi har definitivt rört oss i den riktningen, men det finns en gräns för hur långt vi kan gå. Bussarna som går mellan Västerås och Ludvika är ingen kärnverksamhet för oss, men ändå ligger ett papper framför mig nästan varje månad som säger att vi behöver en buss till, säger Tobias Hansson.

– Vi bygger inga bostäder, men vi ger garantier och lovar att betala hyran om det inte blir uthyrt. Vi är huvudsponsor till Hitachigymnasiet i kommunen. Men att driva skolor och bygga bostäder i egen regi som man gjorde på ASEA:s tid, dit är vi inte på väg.