Hon kan avgöra Europas framtid

Hon är dömd för förskingring av EU-medel. Domen är överklagad och i väntan på ett avgörande från högsta instans pågår hennes presidentvalskampanj för fullt. ”När jag blir president”, säger Marine Le Pen självsäkert. Inte om.

Det är fjärde gången hon kandiderar i det franska presidentvalet och den här gången ser ledaren för Nationell samling, tidigare Nationella fronten, ut att faktiskt kunna vinna.

I en opinionsmätning häromveckan var väljarstödet för Marine Le Pen 35 procent. Utmanarna närmast efter henne, center-högerkandidaten Édouard Philippe, yttervänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon och mitten-vänsterkandidaten Raphaël Glucksmann fick bara 15 procent vardera.

Le Pens EU-vision

Med de siffrorna i ryggen åkte Marine Le Pen till Bryssel och mötte pressen kvällen innan EU-toppmötet förra veckan. I ett konferensrum på 26:e våningen lade hon ut texten om sin vision för Europa:

– Mer än någonsin är jag uppfylld av tanken att Frankrike är Europas politiska hjärta, sade Marine Le Pen.

I korthet är hennes vision för Europa en återgång till nationernas Europa, utan några som helst överstatliga inslag. Le Pen vill kraftigt skära i Frankrikes avgift till EU och avlöva EU-kommissionen. Hon vill att den ska vara ett ”sekretariat” i medlemsstaternas tjänst, inte som i dag en självständig enhet som ser till hela unionens intresse (i motsats till enskilda medlemsstaters). Hon klargjorde även att när hon sitter i Élyséepalatset blir det inga fler pengar från Frankrike till Ukraina.

– Jag anser att det är ett uttryck för ärlighet att redan nu säga som det är till Zelenskyj, att vi inte längre har råd. Som alla säkert vet befinner sig Frankrike i ett väldigt utsatt läge, sade Marine Le Pen till journalisterna i Bryssel.

Macron ”sjunger på sista versen”

Tre dagar senare utbröt kaosartade våldsamheter runtom i Frankrike, i anslutning till de fredliga demonstrationerna mot höga levnadskostnader. Vandaliseringen och plundringarna fortsatte under helgen och tusentals företagare fick sina livsverk sönderslagna. Kritiken är nu hård mot den politiska ledningen i Frankrike.

På söndagskvällen höll president Emmanuel Macron ett tv-sänt tal till nationen. Två timmar innan sände Marine Le Pen en video där hon gick till hårt angrepp mot macronismen som ”sjunger på sista versen, är utmattad och desorienterad”. I videon sitter hon bakom ett stort skrivbord med trikoloren i bakgrunden, som om hon redan vore president.

Om hon blir en av 27 medlemmar som har veto i Europeiska rådet kan det få långtgående konsekvenser för EU. Närmast är det EU:s långtidsbudget som står på spel; en diskussion som Marine Le Pen påverkar redan innan hon är vald.

Eftersom långtidsbudgeten gäller först från 2028, det vill säga efter det franska presidentvalet, hävdar hon att det är odemokratiskt att beslutet om den ska fattas av Frankrikes nuvarande president.

EU-toppmötet förra veckan var startskottet för slutförhandlingarna. Men dessa är ett maratonlopp och enligt Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) var det nya kompromissförslag som låg på bordet ”inte ens en diskussionsstartare”.

”Sverige är ingen bankomat”

I stället blev toppmötet en uppvisning i stenhård positionering där de olika lägren satte ultimatum och drog röda linjer. Sverige, med fem likasinnade i gruppen sparsamma nettobidragsgivare, kräver fortsatt nedskärningar på flera hundra miljarder.

– Sverige är ingen bankomat, upprepade statsministern under det två dagar långa toppmötet.

Sveriges andra budskap var att tiden inte är en faktor.

– Vi har ingen brådska i detta. En bra budget är mycket, mycket viktigare än en snabb budget. Och det tror jag stressar en del, naturligtvis, sade statsministern på väg ut från toppmötet.

Ordföranden för Europeiska rådet, portugisen António Costa, som har i uppdrag att sy ihop den komplicerade kompromissen, har som ambition att komma i mål i december.

Den officiella förklaringen lyder att det tar minst ett år efter den politiska kompromissen att få alla detaljer på plats för att kunna arbeta efter den nya budgetramen från och med den 1 januari 2028.

Men i kulisserna till toppmötet säger EU-diplomater att det franska presidentvalet sätter en bortre deadline och att Emmanuel Macron, som utgående president, får en allt svagare position ju närmare valdagen kommer.

Kristersson: Premiärministrar kommer och går

Macrons besked på EU-toppmötet förra veckan var följaktligen att processen måste gå snabbt. Enligt uppgifter till flera medier ska han ha sagt att han inte kommer att ha politiskt mandat att skriva under någon deal efter årsskiftet.

Paradoxalt nog kan Le Pens tuffa ton mot Bryssel få motsatt effekt och faktiskt kortsiktigt hjälpa EU-ledarna att sy ihop en budgetkompromiss snabbare än man annars hade gjort.

Huruvida Marine Le Pen, om hon blir Frankrikes nästa president, skulle vara ett välkommet tillskott till gruppen sparsamma, ville statsminister Ulf Kristersson inte kommentera.

– Vi är väldigt vana vid att det kommer nya premiärministrar och presidenter till Europeiska unionen och kan man inte leva med att det kommer nya kollegor, vare sig man tycker att de har bra politik eller dålig politik, då kan man inte sitta i Europeiska rådet, sade statsministern.