Upplagt för slutstrid i EU:s svåraste fråga

Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för åren 2028–2034 är på väg mot upploppet. Inför toppmötet den 15–16 oktober ska ordförandelandet Irland presentera ett nytt kompromissförslag. 

Det liggande förslaget är på 2000 miljarder euro, motsvarande 1,26 procent av EU:s samlade inkomster, bni. Det är den största budgeten i EU:s historia och en ökning med 60 procent jämfört med den nuvarande 7-åriga budgetramen på runt 1200 miljarder euro.

Sverige, tillsammans med ytterligare fem nettobetalare: Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Österrike, har satt ultimatum: sänk beloppen med flera hundra miljarder annars lägger vi in vårt veto.

– Vi kommer fortsätta vara mycket skarpa och mycket tydliga i förhandlingarna. Och jag är beredd att skapa dålig stämning på väldigt många möten framöver, säger Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) till EFN.

Att regeringsbildningen drar ut på tiden försämrar inte Sveriges förhandlingsläge, enligt EU-ministern.

– Ingenting i den svenska positionen förändras av att vi är en övergångsregering. Vår svenska position är väl förankrad i Sveriges riksdag, säger hon.

Vad är då Sveriges position?

– För oss är det avgörande att få ner volymen. Budgetvolymen, så som förslaget är lagt nu, är alldeles för stor. Det skulle kunna innebära en avgiftsökning på svensk sida med 70 procent. Det är helt enkelt orealistiskt, säger Sveriges EU-minister.

I ett värstascenario, om volymen inte går ner och Sverige blir av med sin rabatt, kan notan för svenska skattebetalare landa på över 90 miljarder kronor om året. Regeringen vill att den ska stanna närmare 60 miljarder kronor om året, brutto. Netto är kostnaden för medlemskapet väsentligt lägre eftersom Sverige också tar emot olika EU-stöd. 

Volymerna ska ner, men vad vill ministern skära i?

– Ska vi få ner budgetvolymen så mycket som vi och flera andra länder vill kommer vi att behöva göra minskningar på egentligen alla områden, om man ska vara realistisk, säger Jessica Rosencrantz.

En framtidsinriktad budget

EU-ministern har samtidigt prioriteringar, som känns igen från tidigare regeringar. Sverige brukar efterlysa en “modern” och framtidsinriktad budget.

– EU-budgeten har historiskt haft mycket fokus på omfördelning eller ett slags bidragspolitik inom EU. Men med den helt nya geopolitiska verkligheten, med konkurrensen från Kina och USA, är det viktigt med mer fokus på hur vi kan stå starka i en hårdnande global konkurrens.

– Då behövs det satsningar på innovation, forskningsprogram, konkurrenskraft och på säkerhet, säger Jessica Rosencrantz.

Just de områdena har fått ökat utrymme i EU-kommissionens förslag till ny budgetram, som inte bara är större, utan också är omstöpt i grunden med fokus på förenkling och flexibilitet. Konkurrenskraft har tillkommit som en ny rubrik i budgeten med utgifter på över 500 miljarder euro.

För att finansiera satsningarna vill EU-kommissionen, utöver att höja medlemsavgifterna, öka det som kallas för egna medel. Det rör sig om exempelvis intäkter från tullar, klimattullar (CBAM), utsläppshandel (ETS) och en föreslagen avgift för storföretag i EU.

Vad tycker Sverige om egna medel?

– Vi ser egentligen inget behov av dem. Vi tycker att dagens modell fungerar ganska bra, alltså där medlemsstater betalar in utifrån sin bni-andel. Det är en ganska transparent och lättbegriplig modell, säger EU-ministern.

Hon ifrågasätter också att det kallas för “egna medel”.

–  Det är ju inga nya pengar som någon bara hittat någonstans, utan det är ju pengar som i dag går till de nationella budgetarna, som i stället ska börja gå till EU:s budget. Eller så innebär det olika typer av skatter och avgifter som kommer drabba hushåll och företag. 

Alla förhandlingarnas moder

EU:s långtidsbudget kallas för ”alla förhandlingars moder” och är troligtvis den största och svåraste förhandlingen av alla svåra förhandlingar inom EU. Enligt ordförandeskapets aggressiva tidsplan är ambitionen att nå i mål före jul. Nästa år är det nämligen supervalår i Europa med bland annat presidentval i Frankrike, vilket anses kunna äventyra hela förslaget. 

För att klara tidsplanen, tar höstens och vinterns EU-kalender höjd för extra toppmöten och förlängda möten. Om man ska tro EU-ministern kommer de att behövas. 

Som förhandlingarna sett ut hittills är man, enligt ministern, “inte ens i närheten av en bra landningszon”:

– Vi kommer inte känna oss pressade till att ingå någon form av dålig överenskommelse bara av tidsskäl. Vi behöver få ett mycket bättre förslag på bordet för att kunna marschera framåt snabbt i den här förhandlingen, avslutar EU-minister Jessica Rosencrantz.