Hormuzsundet – därför kan det skaka om globala ekonomin
"Det finns stora militära krafter som vill det omvända"
Var femte fat olja som används i världen passerar genom den smala farleden mellan Oman och Iran. Nu hotar Iran att blockera sundet – en åtgärd som kan få omedelbara och dramatiska konsekvenser för världsekonomin.
Hormuzsundet är en av världens mest betydelsefulla handelsvägar till havs – varje dag transporteras över 20 procent av den globala oljeproduktionen genom passagen. Nu växer oron för att Iran kan komma att blockera sundet, som en följd av den eskalerande konflikten i Mellanöstern.
Redan förra veckan hotade Iran med att stänga sundet som en del av sin krigsföring mot väst.
– Iran har många alternativ för att svara på aggression, inklusive att stänga Hormuzsundet, sa Behnam Saeedi, ledamot i Irans parlamentariska säkerhetskommitté till Mehr News.
Efter USA:s attack mot Iran natten till söndag menar flera experter att hotet om en blockad nu är mer reellt än tidigare – ett drag som skulle kunna få långtgående konsekvenser för hela världsekonomin.
Geopolitikens flaskhals
Genom Hormuzsundet går i dag en av världens viktigaste fartleder för oljetransport. Eftersom den globala ekonomin – och i synnerhet USA – är starkt beroende av ett stabilt oljeflöde, utgör sundet en geostrategiskt avgörande punkt för stora delar av världen.
Ungefär en femtedel av världens totala oljekonsumtion passerar genom sundet, som förbinder Persiska viken med Omanbukten och vidare ut i Arabiska havet. På sin smalaste punkt är det 33 kilometer brett, men den trafikerade farleden är bara tre kilometer bred.
Från i början av 2022 fram tills maj 2025 har mellan 17,8 till 20,8 miljoner fat råolja, bränslen och kondensat transporterats genom sundet dagligen. Det visar data analysföretaget Vortexa.
Saudiarabien, Iran, Förenade Arabemiraten, Kuwait och Irak exporterar alla merparten av sin olja via sundet – främst till Asien.
En blockad av sundet skulle sannolikt utlösa en omedelbar oljeprischock med snabbt stigande inflation som följd – inte minst i USA. Det skulle därmed kunna fungera som ett direkt ekonomiskt slag mot Donald Trump. Men ett sådant agerande skulle även få allvarliga konsekvenser för Iran självt, liksom för andra gulfstater som är beroende av den maritima handeln.
Särskilt kännbart skulle det bli för Kina, som köper nästan 90 procent av Irans oljeexport – vilken redan är hårt sanktionerad av omvärlden.
Aldrig stängts tidigare
Iran har tidigare hotat med att stänga sundet som svar på yttre påtryckningar och attacker, men det har aldrig utförts någon faktisk blockad i praktiken. Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, berättar att de försökte stänga sundet i samband med konflikten mellan Iran och Irak under 80-talet – utan framgång.
Varför har man inte lyckats stänga sundet tidigare?
– Det finns stora militära krafter som vill det omvända. USA har ju stor närvaro i regionen och det finns stora krafter som inte vill att det ska bommas igen. Saudiarabien vill att det ska vara öppet, även Förenade arabemiraten, Irak, USA och Kina vill det, säger han till EFN.
Han fortsätter:
– Kina, världens största importör av råolja, vill absolut inte ha några skenande oljepriser. Det kan vi vara säkra på. I vilken omfattning, vilka påtryckningar sätter de på Iran? Rimligen gör de det i någon mening.
Vad händer om blockaden genomförs?
– Skulle man lyckas, då pratar vi inte om timmar men om man lyckas hålla det stängt, så får det omedelbara effekter. Så mycket olja som försvinner från världsmarknaden kan man inte parera med att kompensera med ökat utbud på annat håll. Det kommer få betydande effekter. Det blir lite av en svart svan som verkligen kommer. Sedan är det beroende på om man lyckas hålla det stängt eller inte, säger Kopfer.
Flera analytiker räknar med ett oljepris på 120 till 130 dollar framöver. Det är något som kan komma att bli verklighet om sundet stänger under en längre tid, menar Kopfer.
– Först och främst får det omedelbara effekter på bränslepriser. Säg att det stängs i eftermiddag, då kommer oljepriserna att svara direkt och sedan kommer vi få se att drivmedelspriserna svarar snabbt på det.
Då råolja är en av världens största råvaror kan åtagandet att blockera Hormuzsundet få förödande konsekvenser på ekonomin. Enligt råvaruanalytikern kan skenande oljepriser leda till att hela världsekonomin drabbas av höga priser, och skadas i ren allmänhet.
Där står vi nu
Under söndagen röstade Irans parlament för att stänga igen sundet. Men för att en blockad ska utföras måste landets nationella säkerhetsråd ge ett slutgiltigt godkännande.
Följ taggar