Industrin ser ljuset – men Kina oroar: ”Otroligt viktig fråga”

”Svensk ekonomi är snart ute ur lågkonjunkturen”, heter det i rapporten. Finanspolitiska åtgärder har lyft hushållens köpkraft, samtidigt som investeringar i bland annat försvar, datacenter och infrastruktur bidrar till återhämtningen.

Samtidigt finns en stor risk för att inflationstrycket ökar, mot bakgrund av framför allt oljepriserna och utvecklingen i Mellanöstern – även om en ”anmärkningsvärd motståndskraft” syns även där, menar Teknikföretagens chefsekonom Erik Spector.

– Jag tror att många med mig hade förväntat sig större effekt på ekonomin på grund av stigande oljepriser.

Organisationerna tror – i likhet med marknaden – att oljepriserna ska komma ner småningom, men påpekar att allt hänger på hur utvecklingen fortlöper i Mellanöstern.

Spretigt under huven

Oavsett kommer det sannolikt att trycka upp inflationen kommande år, vilket lär resultera i åtminstone två räntehöjningar från Riksbanken, enligt Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna.

BNP-tillväxten för i år beräknas bli 3,0 procent och 2,5 procent nästa år, enligt organisationerna. Förädlingsvärdet för den samlade industrin väntas öka med 4,9 procent i år och 3,4 procent nästa år.

Så en återhämtning pågår inom industrin, men den som lyfter på huven och tittar närmare på detaljerna ser en spretig bild, menar Erik Spector.

– Det råder en stor skillnad mellan basindustri och teknikindustri. Det här är såklart ett bekymmer att det är helt olika förutsättningar för dem, säger han.

Branscherna elteknik och försvar går starkt, medan fordon och maskin halkar efter. Totalt sett blir slutsiffran positiv, men uppgången är inte särskilt bred.

– Tittar man på fordonsindustrin förväntar vi oss en lite svagare tillväxt, bland annat på grund av svagare efterfrågan men också en ökad global konkurrens som håller tillbaka nu under prognosperioden. Det är inte bara någonting som kommer att ske längre fram i tiden, utan det är här nu i väldigt hög utsträckning, säger han.

Pekar ut hotet från Kina

Industriarbetsgivarnas chefsekonom Kerstin Hallsten konstaterar att konkurrensen från Kina redan är ett högst påtagligt problem för flera industrier, däribland skog, metall och fordon. Kina klättrar allt högre upp i värdekedjorna och det skapar nya förutsättningar för svenska företag, säger hon.

– Den här delen är en otroligt viktig fråga, hur vi ska hantera den internationella konkurrenskraften.

Den kinesiska politiken inriktar sig på målet att Kina ska bli mer självförsörjande och vill uppnå det genom statliga subventioner till företag och branscher. Det är en rimlig ambition ur kinesisk synpunkt, menar Kerstin Hallsten – men kräver uppmärksamhet från västvärlden.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson anser å sin sida att Kina förmodligen kommer att bränna ut sig och hamna i kris.

– Kina är absolut en jättestor sak. Sedan kan man ju konstatera att den kinesiska affärsmodellen inte är hållbar i längden, eftersom statsskulden rusar. De kan säkert hålla på med det här i några år till, men i längden går det ju inte, säger han.

”Någonstans tar det stopp”

Han beskriver sig själv som en ”varm förespråkare av frihandel”‚ men menar att EU kan ha en poäng med diskussionerna om restriktioner och tullar för att begränsa den kinesiska överkapaciteten på Europas marknader.

Kerstin Hallsten ser ett scenario där Kina kapprustar för att konkurrerar ut övriga världens industrier med uppbackning av statliga subventioner, med planen att sedan höja priserna.

Det är ett scenario som Torbjörn Isaksson kallar ”väldigt dystert”.

– Det känns snarare som en riskbild, ganska långt från huvudscenariot, säger han.

– Det kan ju vara 5-10 år bort och jag säger inte att det kommer att bli någon superkrasch i Kina. Men någonstans tar det stopp.