Islam i Sverige – från handelsintresse till politisk konflikt

Under 1970-talet ökade intresset i Sverige för islam som kunskapsområde, i takt med att Mellanöstern blev en viktig marknad. Lunds universitet gjorde då en satsning riktad till näringslivet. I kurserna fick företagare som ville expandera orientera sig i arabisk kultur, lära sig artighetsfraser och få bättre insikt i regionens historia och samhällsliv.

– Man ville så klart tjäna pengar, berättar Simon Sorgenfrei.

Om satsningen faktiskt ledde till ökade affärer förtäljer inte historien. Men intresset för de oljerika länderna i Mellanöstern speglar hur islam och muslimer uppfattades i Sverige vid den tiden: visste man något alls var man försiktigt nyfiken.

Här börjar Simon Sorgenfreis skildring av femtio år av svensk nutidshistoria, med fokus på islams och Sverigedemokraternas parallella framväxt. I dag är islam Sveriges näst största religion och Sverigedemokraterna är landets näst största parti. När berättelsen tar sin början på 1970-talet vill svenska affärsmän lära sig mer om muslimska seder och bruk. När den slutar, 2026, uppger 57 procent av svenskarna att de har en negativ inställning till islam.

– Den romantiska orientalism som fanns i Sverige under tidigt 1900-tal har stegvis trängts undan av en mörkare bild av islam. Tidigare sågs Orienten som andlig, spännande och estetiskt tilltalande, men också som våldsam, farlig och bakåtsträvande. Efter revolutionen i Iran 1979 och fatwan mot författaren Salman Rushdie tio år senare började islam i Sverige allt oftare att framställas som ett hot.

Kanske var Simon Sorgenfrei som ung i Värmland på 1990-talet en av Sveriges sista romantiska orientalister. Det var via poesin, särskilt arabisk och persisk lyrik, som hans intresse för islam väcktes. Senare, under universitetsstudierna, sökte han sig till ämnen med anknytning till dikterna han läst. Den 11 september 2001 satt han på en föreläsning i persiska när två Boeingplan flög in i skyskraporna i New York.

– För oss inom akademin förändrade 11 september nästan allt. Innan dess kunde folk undra varför man ens studerade islam. Nu förstod man att det fanns ett behov av kunskap. Samtidigt har fältet blivit fruktansvärt politiserat. Det har uppstått ett akademiskt och opinionsmässigt skyttegravskrig, där man i dag kan diskutera islam nästan helt frikopplat från empiri. Jag har verkligen kämpat för att den här boken inte ska uppfattas som ett debattinlägg, säger han.

Sverigedemokraternas framgång

Simon Sorgenfrei har tidigare skrivit De kommer att vara annorlunda svenskar, hans första bok om islams historia i Sverige. Den skildrar de första muslimernas ankomst och etablering under 1900-talets första hälft och utspelar sig främst i Stockholm. Öppna era hjärtan, som gavs ut på Norstedts i slutet av mars, rör sig i stället över hela landet och behandlar de senaste femtio åren fram till vår egen tid. Simon Sorgenfrei har under arbetet rest från Kiruna i norr till Bjuv i söder. Där har han mött både svenska muslimer och personer som anser att invandringen är för stor.

Fram växer en skildring av ett land med blicken riktad bakåt. SD-ledaren Jimmie Åkesson har länge talat om att ”återupprätta folkhemmet” och väljarna har belönat hans vision om en rörelse bakåt. Många svenskar tycks bära på en saknad som löper som en underström genom boken. Inte minst i avsnitten där han besöker lokala sverigedemokrater i Skåne.

– De jag pratat med tillhör dem som förlorat mest på den utveckling Sverige gått igenom. De hade konkurrerat med invandrare om jobben på fabrikerna, förlorat dem när fabrikerna lagt ned och blivit kvar på orter där tomma lägenheter fyllts med asylsökande. För mig blev det tydligt att konflikterna ofta vuxit fram just på dessa platser, säger Simon Sorgenfrei.

Kritikernas tre stereotyper av islam

De som är kritiska mot islam i Sverige i dag uttrycker i huvudsak tre stereotypa bilder av religionen, menar han.

– Den första är att islam är en väldigt patriarkal religion. Den andra är att där finns en våldspotential som är unik bland religioner, och den tredje att inom islam kan man inte separera politik och religion så som man kan i framför allt protestantisk kristendom. Delar av islam som stämmer överens med de här bilderna finns absolut. Men de missar mångfalden och nyanserna. Islam kan ta sig en mängd olika uttryck.

I politiken har SD varit drivande i spridandet av negativa bilder av islam. I partitidningen SD-Kuriren publicerade chefredaktören Richard Jomshof under 00-talet ofta antiislamiska texter. I dag är samme Richard Jomshof riksdagsledamot och sedan 2022 ingår SD i regeringsunderlaget.

Simon Sorgenfrei beskriver den nuvarande regeringens migrationspolitik som ett historiskt skifte. Med Tidöavtalet gick Sverige från den sedan mitten av 1970-talet rådande visionen om ett mångkulturellt samhälle mot en mer assimilationsinriktad politik. Den som flyttar hit förväntas anpassa sig till svensk kultur och svenska värderingar. I debatten har fokus legat på invandrare från länder längre bort, ofta med muslimsk majoritet.

– Även om långt ifrån alla invandrare är muslimer har i princip hela invandringsdebatten de senaste åren kommit att handla om islam, säger Simon Sorgenfrei.

En del av de muslimer han talat med menar att Sverigedemokraternas negativa uttalanden inte påverkar dem särskilt mycket – partiets syn på islam är redan känd. Men när företrädare för andra partier uttrycker sig negativt upplevs det däremot som mer allvarligt. Då väcks en känsla av att inte vara välkommen i Sverige. Titeln Öppna era hjärtan är hämtad från Fredrik Reinfeldts välkända tal från 2014.

Sedan statsministern yttrade orden om inkludering och medmänsklighet för drygt tio år sedan har Sverige blivit ett värderingsmässigt mer polariserat land. I frågor som gäller invandring och mångkultur står vi längre ifrån varandra i dag än vad vi gjorde tidigare.

”Mer överens än någonsin tidigare”

Men i Simon Sorgenfreis arbete har han också fått syn på en annan utveckling som belagts i studier. Samtidigt som vi har dragits isär i värderingsfrågor har vi närmat oss varandra i fördelningspolitiska frågor. En hoppfull slutsats för författaren är att vi svenskar kanske ändå är mer lika varandra än vi tror.

– Oavsett om jag pratade med muslimer eller med sverigedemokrater, så vill alla att barnen ska ha det bra, säger han och fortsätter:

– Alla vill att skolorna ska fungera, att det inte ska finnas gängkriminalitet och missbruk, att det ska finnas bra bostäder och att det ska finnas jobb. Vi pratar om att vi är polariserade, men faktum är att vi är mer överens om fördelningsfrågor än någonsin tidigare. Om vi fokuserar mer på allt det vi har gemensamt finns det hopp om att vi kan bygga upp samhället på ett konstruktivt sätt.